# ID: svediakorp-gov402168
# author: Corbett (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 646
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vilken förändring jämfört med president Chiracs tal för några år sedan!
En president som ändå har en mycket " euroskeptisk " bakgrund, om uttrycket tillåts, som i dag håller ett mycket europeiskt tal, som applåderas både av högern och vänstern här i parlamentet.
Jag måste, tror jag, lyckönska den socialistiska regeringen till att den lyckats övertala Frankrikes president.
(Applåder)
Presidenten hade förtjänsten att ta upp ord som ibland splittrar oss.
Jag tänker på ordet federalism och han sade ju att allt beror på vad man vill säga.
Och det är just problemet med flera ord som används i vår debatt för närvarande.
Europeiska unionen har alltid haft federalistiska drag: omröstning med kvalificerad majoritet i stället för enhällighet för att fatta beslut inom rådet, ett parlament som väljs genom direkta val, en verkställande kommission som är oberoende av regeringen, en gemenskapsrätt som har företräde framför den nationella rätten, är alla frågor som bland andra ger den federala drag.
Europa är däremot långtifrån en centraliserad federation, vilket många andra federationer i världen är.
Det är en decentraliserad federation där medlemsstaterna spelar en mycket viktig roll när det gäller beslutsfattande och där de har kontroll över fördragen.
Det är hela denna tvetydighet som gör att vi kanske inte skall splittra oss i frågor om terminologi, teologi, utan ena oss om exakta förändringar som vi behöver göra i systemet.
Detsamma gäller ordet " konstitution ", som kan erinra om mycket olika saker.
Tillåt mig i min egenskap av britt, ett land där vi inte ens har en skriftlig eller kodifierad konstitution, att ställa följande fråga: vad är en konstitution?
Det beror på vad man menar.
Folk lägger in olika saker i begreppet och även där riskerar vi att splittra oss när det gäller vokabulär och teologi, om jag så får säga, i stället för att enas om innehållet.
På sätt och vis har vi redan en konstitution: nämligen fördragen.
Fördragen fastställer trots allt unionens befogenhetsområden, makten för dess institutioner och förfarandena för att anta lagstiftning eller budget.
De utgör på sätt och vis alltså en " konstitution ".
Pasqua definierade konstitutionen som grunden till en ny rättsordning.
Och är det inte just vad vi gjort i Europa?
I stället för att splittras om filosofin vad en konstitution är bör vi titta på hur vår nuvarande konstitution behöver förbättras.
För det första bör den vara tydligare och lättare att använda för konsumenterna som utgörs av våra medborgare.
Europauniversitetet i Florens har lagt fram ett vackert förslag, utan att ens ändra innehållet, och av våra fördrag gjort något betydligt kortare, tydligare och lättare att använda.
Vi måste också titta på vilka förändringar vi skall göra i konstitutionen.
Och i det sammanhanget bör vi framför allt göra det som president Chirac betonade: se till att en union med nära 30 medlemmar inte riskerar att blockeras.
Det handlar inte så mycket om att skapa en hård kärna.
Det finns ingen hård kärna, det finns olika områden eller olika stater som ibland släpar efter, ibland tillfälligt.
Det handlar alltså inte om att skapa en enda hård kärna, utan framför allt att skapa en situation där vår konstitution förhindrar blockering.
Det handlar alltså om att förstärka omröstningen med kvalificerad majoritet, att utvidga den så mycket som möjligt och, där det inte är möjligt, återkomma till frågan om ett utökat samarbete.
Det var de två viktigaste frågorna för regeringskonferensen.
Koncentrera er på dessa och, framför allt, gör det före utvidgningen.
Gör det alltså i Nice och inte efteråt.
