# ID: svediakorp-gov402108
# author: Rühle (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-07-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 803
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DE) Herr talman, kära kolleger!
Jag rekommenderar i dag att ni beviljar kommissionen ansvarsfrihet avseende den finansiella förvaltningen av de sjätte, sjunde och åttonde Europeiska utvecklingsfonderna för budgetåret 1998.
Det har spekulerats mycket i förväg om detta beviljande.
Jag vill än en gång tydligt poängtera att det för min del och säkert för den överväldigande majoriteten av budgetkontrollutskottet aldrig har varit fråga om en kraftmätning med kommissionen eller om ett försök att försvaga kommissionen.
Vi har hela tiden accepterat att den nuvarande kommissionen endast i begränsad omfattning kan göras ansvarig för misstagen i det förgångna.
När allt kommer omkring påbörjade den nuvarande kommissionen sitt arbete sommaren 1999 och det vi granskar nu är budgetåret 1998.
Å andra sidan får detta beviljande av ansvarsfrihet helt och hållet betraktas som ett prov på kommissionens reformvilja och reformmöjligheter.
Kommissionen måste även få möjlighet att bevisa för allmänheten att den är i stånd att ta itu med en dålig förvaltning och åtgärda denna inom en viss tid.
Detta har vårt förslag om ett uppskjutande bidragit till samt vår begäran om en handlingsplan i april i år.
Vi väntade på tydliga signaler om en förändring i form av ett större ansvarstagande och en bättre förvaltning, för EU: s bistånd till tredje land är mycket viktigt.
Cirka 55 procent av det bistånd som beviljas ges till det området.
Jag kan i dag göra en bedömning av handlingsplanen och får lov att säga att denna liksom samarbetet med kommissionen sedan i april i år har påskyndat de redan påbörjade reformerna inom kommissionen.
Vi möter beträffande utvecklingsfonderna en stark samarbetsvilja hos kommissionen och kommissionens tjänstemän, och vi kan därför särskilt uppmana plenum att bevilja ansvarsfrihet i dag, eftersom vi anser att skäliga konsekvenser har dragits av misstagen i det förgångna.
Jag vill ändå poängtera en gång till att det var riktigt att begära och besluta om ett uppskjutande.
Även kommissionärer har nu offentligt medgett att stora problem uppstod på det området.
Den 15 maj i år sade till exempel kommissionär Nielsen till Financial Times, att kommissionsapparaten inte var uppbyggd för att lämna bistånd.
Den utvecklades för att producera direktiv och förordningar, föra kommersiella förhandlingar och underlätta de politiska förbindelserna mellan medlemsstaterna.
Som biståndsgivare fungerar den ej.
Kommissionär Patten meddelade plenum den 16 maj 2000 att det fanns över 21 miljarder euro i utestående åtaganden.
Det innebär att det finns en enorm lucka mellan betalningsbemyndiganden och åtagandebemyndiganden.
Det är en pinsamt hög siffra.
Kommissionen vill delegera mer ansvar till delegationerna och, där så är möjligt, till de nationella myndigheterna på området så att förvaltningen förbättras.
Jag vill än en gång poängtera att jag anser att vår handlingsplan är mycket lämplig på detta område, att handlingsplanen innebär att vi - parlamentet och kommissionen - tillsammans kan ta ett större ansvar på området och se till att förvaltningen förbättras.
Men parlamentet måste även åta sig att agera mer ansvarsfullt i budgetöverläggningarna i framtiden, det vill säga göra en bättre planering på dessa områden redan från början och inte bara betrakta antagandet av budgeten och en senare kontroll av budgetåret som sitt ansvar.
Nu måste vi snarare inleda en övervakningsprocess på alla områden som gör att det inte uppstår sådana problem som under budgetåret 1998.
Vi räknar med att ha skapat goda förutsättningar för detta.
Därför vill jag än en gång poängtera att vi i fortsättningen förväntar oss en rapportering från kommissionen i budgetkontrollutskottet varje halvår - det har vi redan blivit lovade - och att vi till följd av ett nära samarbete kan uppnå ett förenklat förfarande även för budgetåret 1999, och säkert också för budgetåret 2000, och inte längre behöver använda uppskjutandet som ett påtryckningsmedel.
Ändå vill jag poängtera för hela budgetkontrollutskottet att uppskjutandet var ett viktigt led för att gemensamt kunna överta ansvaret för budgeten och gemensamt klargöra att vi vill stärka de europeiska institutionerna, att vi vill klargöra för skattebetalarna att pengarna på europeisk nivå används på rätt sätt, att vi är ansvarsfulla i hanteringen av betalningarna, att vi på ett ansvarsfullt sätt övertar kontrollen av kommissionen.
Men, och nu har jag kommit till slutet, jag vill än en gång klargöra, och det har jag redan börjat göra, att diskussionerna om budgetkontrollen och budgeten måste leda till ett stärkande av de europeiska institutionerna och inte till ett ömsesidigt försvagande.
Därför anser jag att budgetkontrollutskottet i fortsättningen måste koncentrera sig på de viktigaste riktlinjerna och inte fördjupa sig så mycket i detaljer.
Jag tror att vi kan samarbeta väl med kommissionen på den punkten.
(Applåder)
