# ID: svediakorp-gov401959
# author: Fiori (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 476
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag måste instämma i Grossetêtes nedstämdhet: om vi vill bygga Europa måste vi bygga en rättens boning och den omsorg vi visar inför detta genom att lägga ett så viktigt betänkande en fredag morgon är verkligen inte upplyftande.
En stor tänkare i mitt land hävdar att ett samhälle är ett samhälle i det allmänna medvetandet endast i den utsträckning det klarar av att förse sig med regler som respekteras av dess medlemmar.
Europeiska gemenskapen först och unionen i dag är otvivelaktigt en institutionell struktur av utomordentlig historisk betydelse inom vilken vi har skaffat oss regler, medlemsstaterna och medborgarna följer dem, men vad gäller tillämpningen och granskningen av tillämpningen av gemenskapsrättens regler kan inte denna parlamentariska församling dra sig undan sin lagenliga uppgift utan måste tvärtom lägga ned mer kraft och mer styrka därpå, för mycket har gjorts, mycket gör vi, men jag anser att det fortfarande finns mycket att göra.
Det är vår plikt att konstatera att det finns många brister, vad homogeniteten beträffar, i den inre marknaden men framför allt finns det många brister vad gäller utvecklingen av det europeiska rättssystemet.
Med glädje kan vi konstatera att införlivandegraden av gemenskapens direktiv i medlemsstaterna är 95 procent, men detta räcker inte om en felaktig tillämpning av gemenskapsrätten är resultatet av dåliga administrativa rutiner snarare än bristande harmonisering.
Enligt min mening krävs alltså effektiva insatser inom den nationella administrationen, såsom utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden understryker.
Denna nödvändighet förstärks också av det faktum att de som är i kontakt med lagen och rättvisan ofta inte har en perfekt kännedom om gemenskapsrättens regler.
Som man kräver i betänkandet är det därför lämpligt att de som överväger att ge sig in på en bana som jurist eller domare särskilt uppmärksammar de regler vi håller på att bygga upp.
Jag har lagt fram några ändringsförslag till Grossetêtes utmärkta alster i utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden, som bottnar i oro för att det rättsliga skyddet för de medborgare vi företräder kan vara dåligt känt och bekräftat i lagstiftningen i de enskilda länderna.
Att man hänvänder sig till kommissionen och Europaparlamentet i dessa frågor borde inte bara få oss att tänka, utan det borde bekymra oss.
En annan källa till oro är det faktum att domstolarna i vissa medlemsstater nästan inte tar upp förundersökningsfrågor enligt artikel 234 i fördraget, och kommissionens företrädare borde ge sina tjänstemän anvisningar att granska skälen till detta.
Slutligen får vi inte undervärdera de ekonomiska och praktiska svårigheter medborgarna stöter på när de söker sig till gemenskapens domstolar.
Jag undrar därför om man inte snarast måste anta ett lagstiftningsinitiativ för att underlätta tillträdet i ekonomiska termer, kanske genom att inrätta en stödfond.
