# ID: svediakorp-gov401930
# author: Theonas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 407
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det finns inga geografiska, sociala eller nationella gränser när det gäller att begränsa och angripa narkotikaplågan.
Följaktligen får inte något försök att studera fenomenet begränsas till medlemsstaternas geografiska gränser, eller för den delen till ansökarländerna, utan de uppgifter på vilka det skall stödjas måste omfatta ett så stort antal länder som möjligt, så att de på ett effektivare sätt bidrar till att förebygga och angripa problemet.
Vi måste på djupet studera de skäl men också de processer som leder till att ett allt större antal ungdomar, i allt lägre åldrar, tar sin tillflykt till narkotikans och verklighetsflyktens värld.
Insamlingen, dokumenteringen och utvärderingen av uppgifter från fler länder kommer bara att bidra till att konkreta lösningar kan studeras och sökas på ett enhetligt sätt, om insamlingen och informationsutbytet sker på ett sådant sätt att det säkerställs att bedömningsgrunden blir så bred som möjligt, men också att uppgifterna är jämförbara.
I mitt land, till exempel, har fram till i dag huvuddelen av informationen hämtats från behandlingscentrumen, vilket innebär att andra informationskällor, som skulle kunna bidra till en mer fullständig och enhetlig uppskattning av problemets omfattning, inte utnyttjas.
Till behandlingscentrumen kommer de ungdomar som kan få hjälp att komma dit, och hjälpen kommer antingen från familjen eller från allmänheten.
Men vad händer med den stora del av befolkningen som inte får denna typ av hjälp, till exempel de ekonomiska flyktingarna?
Enligt uppgifter från Grekiska behandlingscentrumet för beroende personer, är 97 procent av de personer som uppsöker centrumet grekiska medborgare.
Enligt statistiska uppgifter från fängelserna, är dock majoriteten av de missbrukare som sitter i fängelse ekonomiska flyktingar, som inte, antingen på grund av språkproblem eller brist på information, eller på grund av social utslagning, har besökt något centrum.
I behandlingscentrumets bedömnings- och utvärderingsuppgifter är denna kategori av missbrukare följaktligen så gott som obefintlig.
Enligt min mening borde alla missbrukare ha möjlighet att besöka avgiftningscentrumen utan att behöva lämna fullständiga personuppgifter.
Det är känt att bruk av narkotiska preparat leder in i kriminalitet, inte bara för att bruket i sig självt är kriminellt, utan även för att den höga kostnaden för dessa preparat, som fastställs av de enorma ekonomiska nätverk som saluför dem, med matematisk precision leder missbrukarna in i kriminalitet.
