# ID: svediakorp-gov401894
# author: Martinez (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 448
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär Fischler, mina kära kolleger!
Vi är inte många, vi den lilla Medelhavsfamiljen, som försöker försvara den produktion som Bryssel inte tycker om.
Vi hade problemet med honungen - ni vägrade, herr Fischler, att ge en handfull euro för stöd till bikupor - vidare problemet med olivolja, och nu är det nötter, mandlar och hasselnötter.
Bryssel vill dra ned på sina åtaganden.
Man säger oss: det fanns en förordning från 1989, den var provisorisk.
Schablonstöden till hasselnötter för 1996 gällde för en viss tid.
Dessa åtgärder löper ut.
Man måste lägga ned.
Men att avsluta gemenskapens finansiering är detsamma som att förstöra allt som har gjorts.
Enligt principen om kontinuitet, sammanhang och skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen får man inte avsluta de stöd som redan har inletts.
Det handlar dessutom inte endast om en sådan absurditet, utan också om följande: att vi har ett underskott.
Vi importerar.
Och allt detta till förmån för - inte Turkiet - utan till förmån för Kalifornien!
Ni säger oss: det kostar, men där ljuger ni litet grann: det kostar 250 miljoner euro, men för de kommande åren.
Ni aktar er noga för att ange den årliga siffran, som är 0,0 ..., en liten procentenhet av EU: s budget.
Med andra ord, herr kommissionär, måste vi reagera.
Vi måste framför allt reagera för kvaliteten, för de säsongsanställda, men också för förnuftiga saker som landsbygden, miljön, skönheten.
Jag vet inte om ni har sett ett mandelträd i februari månad, för det är något mycket vackert!
Och då befinner vi oss i regioner i Spanien, i mitt Languedoc-Roussillon, i Grekland, det har man talat om för er, ofruktbara jordar.
Flykten från landsbygden måste förhindras.
Det allra minsta som måste göras - då en förlängning av den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker inte är en lösning - är att lägga undan några euro ur EU-budgeten för att finansiera denna verksamhet.
Men förutom detta herr kommissionär - ni var och jag var med er i Seattle - är det problemet med gemenskapspreferensen som uppstår.
Vår honung framför Kinas, Kanadas och Mexikos.
Våra oliver framför Nordafrikas, och vårt spanska, italienska, portugisiska, grekiska, Languedoc-Roussillonska och franska Medelhav framför Anatolien och framför Kalifornien, herr kommissionär.
Det är helt enkelt inte för en handfull dollar, utan för en handfull euro.
