# ID: svediakorp-gov401787
# author: Theonas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 337
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Den grundläggande bedömning som man kan göra är att det under de tio år som strukturfonderna har varit i funktion inte har skett någon betydande minskning av de stora skillnader som kännetecknar inkomsten per capita mellan Europeiska unionens rikaste och fattigaste regioner.
Fondernas syfte, det vill säga att bidra till att minska de regionala ojämlikheterna och uppnå ekonomisk och social sammanhållning, förblir inte bara i stort sett ouppfyllt, utan vi kan också i ganska många fall observera en försämring, en vidgning av den klyfta som skiljer de underutvecklade regionerna från de utvecklade centrumen, såväl på landsbygden - framför allt i ö- och bergsregionerna -, som i de stadsområden som plågas av mass- och långtidsarbetslöshet, fattigdom, brist på eller många gånger total avsaknad av grundläggande infrastrukturer.
I det betänkande som diskuteras framförs ganska många kritiska observationer och bedömningar som ligger i rätt riktning, och jag gratulerar vår föredragande till det.
Verkligheten är emellertid till och med ännu beklagligare.
Brist på planering och öppenhet samt ett stort antal oegentligheter och bedrägerier under programmens genomförande, som har bidragit till ökade vinster för det parasiterande kapitalet i stället för till konvergens, har lett till ökade skillnader, och strukturfonderna har i själva verket många gånger använts som ett verktyg som undergräver sammanhållningen, och de har blivit ett verktyg som främjar den asymmetriska utvecklingen.
Ett mycket negativt exempel finner vi i Grekland: medan år 1996 bara två grekiska regioner tillhörde kategorin " de tio fattigaste regionerna i Europeiska unionen ", återfanns redan året därpå sju grekiska regioner bland de elva fattigaste regionerna.
Och Epirus erövrade hederstiteln " Europeiska unionens fattigaste region ".
Bristen på medel under Damokles-svärdet Agenda 2000 och de ständiga nedskärningarna av dessa för att tillfredsställa andra behov, som utvidgningen, bidrar inte till att öka sammanhållningen och att stabilisera utvecklingsnivån, utan de skapar tvärtom turbulens som förvärrar regionernas sociala och ekonomiska upplösning.
