# ID: svediakorp-gov401782
# author: Esclopé (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 313
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Det är viktigt att göra seriösa utvärderingar av hur strukturfondernas bestämmelser tillämpas, eftersom de är ett grundläggande instrument för den europeiska politik som syftar till att minska orättvisor.
Med hjälp av dessa utvärderingar skall vi kunna rätta till eventuella tidigare avsteg och lära oss att förvalta nuvarande och framtida anslag på ett bättre sätt.
Vad gäller år 1998 får vi veta att genomförandegraden för programmen var tillfredsställande, även om åtagandena endast nådde knappt 90 procent av de totala bidragen, och betalningarna 61 procent.
Därför stöder vi betänkandet av Maurice Turco, som skall gratuleras för sitt pragmatiska och oeftergivliga sätt att gå tillväga med detta ärende.
Betänkandet avslöjar dessutom vissa funktionsbrister i fråga om strukturfondernas anslag.
Vid sidan av den allmänna utvärderingen kvarstår betydande skillnader i genomförande såväl mellan olika mål som mellan medlemsstater och regioner.
Skillnaden mellan budgetanslagen och det slutliga genomförandet är särskilt ett problem för mål 2.
Det fulla utnyttjandet av strukturfonderna år 1998, eller åtminstone i enlighet med de procenttal som nämndes här ovan, var dessutom endast möjligt tack vare kompensationsmekanismen om underutnyttjande, t.ex. de betydande kreditöverföringarna från mål 2 till mål 1.
Vi ställer oss kritiska till den här typen av metoder, som brister i öppenhet och insyn.
Dessutom kräver vi en mer rättvis fördelning av utgifterna, en större öppenhet i tilldelningen och kontrollen av fonderna, bättre kriterier för stödberättigande samt ett minskat antal prioriterade mål och gemenskapsinitiativ.
Att minska antalet relevanta program kan enligt vår mening också bidra till ett effektivare genomförande och skapa en möjlighet till en strängare kontroll.
För det ändamålet kräver vi i likhet med föredraganden att kommissionen skall stärka sin kontroll och informera parlamentet om resultaten av dess insatser för kontroll och utvärdering.
