# ID: svediakorp-gov401780
# author: Schroedter (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 367
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, kära kolleger!
Svårigheten med detta betänkande - det har redan påtalats - är i dag att vi under den senaste mandatperioden bedrivit ett slags efterbearbetning av ett länge sedan avslutat kapitel i strukturfonderna.
Det hela förefaller trist, pressen har redan åkt härifrån.
Ändå bör vi inte underskatta allvaret i denna problematik, ty den centrala utsagan i diskussionen måste vara att vi lär oss av begångna misstag.
Med tanke på den utmaning som ligger i en utvidgad union med i framtiden 28 eller ännu fler stater, har vi inte råd med att inte använda europeiskt kapital för europeiska mål som sysselsättning, hållbar utveckling, miljöskydd eller jämställdhet på ett effektivt sätt.
Ty så skedde inte under den förra perioden.
Jag betonar detta för att jag har intrycket av att de nya programmen åter godtas under tryck från medlemsländerna, trots att de ej uppfyller den europeiska målsättningen på ett optimalt sätt.
Och en optimal uppfyllelse är det krav parlamentet har ställt sedan åratal.
Vi har inte råd med att spendera 30,4 miljarder euro, som skedde 1998, för att sedan tvingas konstatera att arbetslösheten stiger igen i de fattiga regionerna.
Jag vill bara nämna ett exempel, som kan bekräfta mina tvivel.
Kommissionen hävdar sig inte tillräckligt för att europeiska mål verkligen skall bli ett rättesnöre i strukturfondernas politik.
Ett krav från parlamentet var att dessa betänkanden skall få ett eget kapitel om jämställdhet.
För detta räcker inte de tre meningarna i början, utan vi har krävt ett eget kapitel för att verkligen kunna granska denna EU-politik som den ser ut för sig.
Jämställdhet är inte bara en uppgift för Europeiska socialfonden (ESF), det är en uppgift för alla strukturfonder.
Och ytterligare ett exempel: Trots att arbetslösheten i de fem nya länderna stiger investerar man i den nya gemenskapsstödramen (EGSR) åter i vägar i stället för i sysselsättning.
Jag förväntar mig att kommissionen inte längre bara bedriver business as usual, utan att den på nytt blir motorn för en hållbar utveckling i Europa.
