# ID: svediakorp-gov401690
# author: Barón Crespo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 807
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr rådsordförande, herr kommissionär!
Det är ingen klyscha att Europeiska unionen inför Europeiska rådet i Feira befinner sig inför ett avgörande ögonblick.
Beviset på det är att de offentliga uttalandena har ökat de senaste månaderna, till att börja med av statscheferna som president Ciampi i Italien, president Rau i Förbundsrepubliken Tyskland, framstående europeiska politiker som Helmut Schmidt, Valery Giscard d ' Estaing, Jacques Delors och nyligen med stor framgång av den tyska utrikesministern Fischer som alla har kopplat debatten om regeringskonferensen till den debatt som är viktig för alla om frågan " quo vadis Europa?
Jag anser att det är klokt inför den största och mest ambitiösa utvidgning som Europeiska unionen har varit med om.
Denna debatt sammanfaller med den politiska viljan i Europeiska socialdemokratiska partiets grupp och i parlamentet som helhet, att skapa en ambitiös agenda till regeringskonferensen.
Eftersom fototekniken redan har nämnts här skulle jag, som om det gällde en film, ville säga att det som vi är intresserade av är att medverka till manuset, till ett bra slut så att vi parlamentariker inte blir statister, innehavare av biroller, utan huvudrollsinnehavare.
Vad regeringskonferensen beträffar är det viktigt att president Herzog kommer till Europeiska rådet i Feira.
Jag vill påpeka att man då man talar om värdegemenskap - och sådana tillfällen har uppstått på senare tid som i samband med bildandet av den nya österrikiska regeringen - måste kräva att stadgan om grundläggande rättigheter skrivs in i fördraget för att utöka den funktion fördragets artiklar 6 och 7 har.
Även om Fördraget om Europeiska unionen erkänner det europeiska medborgarskapet så har det hittills inte skett någon utveckling av de individuella och kollektiva, de ekonomiska och sociala rättigheterna.
Ett medborgarskap utan rättigheter innebär en klar motsättning.
Därför är det nödvändigt att stadgan om grundläggande rättigheter ingår i fördraget.
I denna process är de politiska partiernas stadga ett sätt att garantera huvudrollsinnehavare även i den europeiska frågan.
Jag kan vad konventionen beträffar nämna ytterligare en faktor och det är att denna vid upprättandet av stadgan visar sig vara en mer genomblickbar, demokratisk och öppen lösning än det klassiska förfarandet vid regeringskonferenserna.
Det är en framtidslösning som jag anser bör tas på största allvar.
Jag vill i samband med det ta upp två avgörande punkter.
Den ena är, vad parlamentet beträffar, att besluten med kvalificerad majoritet följs av ett medbeslutandeförfarande, och den andra punkten är att vi bör föredra en integrering framför ett påtvingat samarbete, för det vi gör nu är att integrera.
Vad den ekonomiska frågan beträffar krävs en ökad samordning av den ekonomiska och sociala politiken och sysselsättningspolitiken.
Vi måste tillämpa de positiva slutsatserna från Europeiska rådet i Lissabon som har vunnit en stor uppslutning här i parlamentet, men tillämpandet av dessa kräver att vi ökar vår förmåga till ekonomisk styrning.
Det vi minst av allt behöver, om vi vill skapa sysselsättning, om vi vill försvara och följa den sociala agendan när det europeiska tågets hastighet ökar och tåget kräver mer ånga, är att vårt arbete för en strikt monetaristisk förvaltning utan ekonomisk motvikt bromsas upp.
Det är en fråga med avgörande betydelse de närmaste månaderna.
Slutligen, fru talman, mina damer och herrar, en enkel fundering: rapporten om utvidgningens framåtskridande har varit viktig, för den visar hur problemen kan övervinnas och hur vi måste värna om viljan i de länder vi håller på att förhandla med.
Jag tror också att det är viktigt att kommissionen, vad Balkan beträffar, tar hänsyn till att det finns ett land som - efter att ha utgjort ett hinder - kan förvandlas till en bro till Balkanländerna, nämligen Kroatien.
Efter de politiska förändringar som har skett, bör kommissionen intensifiera förhandlingarna om ett associeringsavtal med Kroatien.
Avslutningsvis vill jag säga ett par ord om Mellanöstern.
Jag har just kommit tillbaka från ett besök i Syrien och Libanon och gläds över att kommissionens ordförande för närvarande befinner sig där.
Jag håller med om att den israeliska reträtten från södra Libanon är av stor betydelse och Barak måste stödjas, men vi bör också stärka våra associeringsförbindelser med Syrien och Libanon.
Det behövs en aktiv europeisk politik för att bidra till en lösning på det dramatiska problemet med de palestinska flyktingarna, och vi kan aktivt bidra med idéer och medel till att fredsprocessen i Mellanöstern fortskrider på ett avgörande sätt, något som innebär en större öppenhet och en intensifiering av Medelhavsprocessen.
Alla dessa faktorer omfattas av agendan och jag hoppas att Europeiska rådet i Feira kommer att innebära ett steg framåt.
