# ID: svediakorp-gov401654
# author: Vitorino (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 796
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, till att börja med skulle jag först vilja påminna om Cederschiölds anförande.
Av tradition anser man att skyddet av offer framför allt rör ersättning till offer.
Man måste konstatera att detta meddelande från kommissionen är annorlunda eftersom det presenterar en utökad tillnärmning när det gäller frågor som rör skydd av brottsoffer på europeisk nivå.
Jag vill understryka den roll som min företrädare, Anita Gradin, har spelat för införandet av dessa frågor i debatten på kommissionsnivå och på de europeiska institutionernas nivå.
I den breddade tillnärmningen anses det att frågan om offren också omfattar arbete om förebyggande, information, hjälp till offren och offrens ställning i brottsförfarandena.
Jag vill understryka att Europeiska rådet i Tammerfors samtyckte till den breddade tillnärmningen.
Därför sade rådet att det var i unionens intresse att miniminormer antas för skydd av brottsoffer, i synnerhet vad gäller dessa offers tillgång till rättsväsendet och deras rätt till skadestånd, inbegripet ersättning för domstolskostnader.
Det handlar inte bara om att ta upp frågan på europeisk nivå, utan Europeiska rådet i Tammerfors rekommenderar också att nationella program upprättas för att finansiera såväl offentliga som icke-statliga åtgärder för hjälp till och skydd av offer.
Därför gläder sig kommissionen åt det utmärkta betänkandet av Sörensen, som jag lyckönskar.
Vi är beredda att fullt ut arbeta enligt de allmänna riktlinjer som lagts fram i detta betänkande.
Kommissionen instämmer fullt ut i fråga om nödvändigheten att utveckla nätverk för hjälp till offer och alldeles särskilt språkhjälp.
Likaledes delar vi föredragandens omsorg om den särskilda uppmärksamhet som vissa kategorier offer behöver, såsom utlänningar, minderåriga, offer för sexuella angrepp eller människohandel samt offer för terroristdåd.
Det är också viktigt att förbättra utbildningen för den personal som kan komma i kontakt med sådana offer.
Parlamentet understryker slutligen med rätta hur viktigt det är att skydda offrens och vittnenas privatliv och anonymitet, i synnerhet i förhållande till media.
Det är en känslig fråga, men vi vill stödja den, eftersom den är väsentlig för att säkra brottsoffrens värdighet.
Vad görs för närvarande?
För ögonblicket har kommissionen samlat in ståndpunkter från icke-statliga organisationer och det är mycket viktigt för oss att få parlamentets åsikt.
Vi följer för närvarande mycket uppmärksamt ett förslag till rambeslut om skydd av offer i Europa, som redan ligger hos rådet.
Förslaget har lagts fram av det portugisiska ordförandeskapet och vi delar dess allmänna tankar.
I förslaget till rambeslut - såsom ni vet är det ett särskilt lagstiftningsinstrument från den tredje pelaren - planeras att utveckla samtliga mekanismer för hjälp till offren, underlätta brottsmålsdeltagandet för offer som är geografiskt avlägsna genom att antingen skriftliga eller videosystem för vittnesmål inrättas samt utarbeta separata väntrum för offren som ger möjlighet att i högsta möjliga grad undvika möten med brottsförövaren.
Men vårt arbete har redan gått längre än detta ramprogram.
Såsom Sörensen för övrigt underströk är kommissionen angelägen att använda alla medel för åtgärder som erbjuds i fördraget för att stärka skyddet för offren och jag talar såväl om artiklarna 65 och 66 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen som om artikel 31 e i Fördraget om Europeiska unionen.
De åtgärder som rör hjälp till offer, det vill säga de normer om kan omfatta hjälptjänsterna, inrättandet av telefonjour till stöd för offer och samtliga frågor som rör information och språkstöd till brottsoffer bör, enligt kommissionens åsikt, egentligen omfattas av instrument från den första pelaren.
Samma sak gäller för mekanismer för användning av eventuella skadeersättningsfonder när det gäller gemensamma regler, villkor för stödberättigande till fonderna, möjlighet att få förskottsbetalning, nära samband med försäkringssystemen samt samarbete mellan de nationella fonderna för skadeersättning till offer.
Redan nu utvecklar vi kontakter med det kommande svenska ordförandeskapet som i höst i år med stöd av Grotius-programmet kommer att anordna ett särskilt seminarium om frågan om skadeersättningsmekanismerna.
Kommissionen har likaledes och mycket konkret beslutat att granska genomförbarheten av införandet av ett europeiskt stödsystem för offer i form av en flerspråkig telefontjänst och med gratis tillträde.
Flera ledamöter har beklagat att det inte anges i kommissionens score board, planeringskalender, att åtgärder för hjälp till brottsoffer skall antas förrän år 2004.
Såsom jag redan har haft tillfälle att förklara flera gånger, är i själva verket 2004 den deadline som handlingsplanen från Wien ålade oss 1998.
Såsom ni kan notera, bemödar sig kommissionen redan från och med nu att arbeta med denna fråga som är så viktig för Europas medborgare och jag hoppas att vi kommer at få konkreta sammanfattningar redan före 2004.
