# ID: svediakorp-gov401609
# author: Seixas da Costa (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 643
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag skulle vilja börja med sista delen av ledamotens fråga och säga att den som gav status till den som inte förtjänar det, var inte vi, det var doktor Wolfgang Schüssel, som beslutade att ingå en koalition med Jörg Haider.
Angående det österrikiska valresultatet har jag tydligt sagt att vi helt och hållet respekterar detta valresultat.
Österrike är ett fritt land, Österrike är ett land där valen genomförs helt lagligt och med fullständig öppenhet.
Problemet det handlar om här, är att resultatet av detta fria val, vilket för övrigt i det förflutna har inträffat i andra länder, placerade ett visst parti i maktställning.
Så om vi iakttar det noga, finns det trots allt något egendomligt med den österrikiska inrikessituationen.
Det största partiet var, som vi känner till, det socialdemokratiska partiet, vilket inte ville bilda regering, och det näst största partiet är FPÖ, vilket inte inbjöds att bilda regering.
Det är litet egendomligt, enligt vanlig konstitutionellt förfaringssätt, att det näst största partiet i ett europeiskt land inte har erbjudits att bilda regering och att i stället det tredje största partiet har fått detta erbjudande.
Det handlar alltså inte i detta fall om business as usual, och häri ligger redan en slags värdering av den potentiella möjligheten för Jörg Haider att leda en österrikisk regering.
Som jag har sagt ifrågasätter vi inte de österrikiska valen och inte det österrikiska folkets rätt att välja den regering det vill.
Men ingen kan tvinga oss att ha förbindelser med en regering i vilken det sitter ett parti som ännu inte har dementerat vad det sade under valkampanjen och inte heller har mildrat betydelsen av vad som sades.
Det är synd att detta inte har systematiskt har understrukits: allvaret i det som sades av Haiders parti, och av FPÖ i valkampanjen, är något som bör få oss att tänka efter med tanke på Europas framtid, eller den typ av rasistiska och främlingsfientliga uttalanden som gjordes systematiskt av detta parti, vilka partiet märkligt nog inte ens tog avstånd från under sin senaste kongress, eftersom det sade sig vara stolt över tidigare uttalanden, då detta hade varit ett bra tillfälle för att just förändra den nuvarande situationen.
Det finns ingenting som gör att vi kan se någon positiv utveckling som skulle motivera en förändrad inställning från Europeiska unionen, eller att vi i Europeiska unionen skulle skapa någon typ av diskussioner i denna fråga.
Vi anser inte att frågan hör till Europeiska unionen, den ligger på de 14 medlemsstaternas nivå och de 14 länderna har hittills (vi får se vad som sker den närmaste tiden) haft den inställningen att medge att situationen är allvarlig och att det är nödvändigt att förändra den, men inte att det nödvändigtvis är de 14 länderna som skall ändra sin attityd, för det finns en nästan massmedial inställning om att en förändring nu måste ske från de 14 medlemsstaternas sida.
Varför det?
Vad är det som har förändrats i den österrikiska situationen som motiverar en förändring av vår inställning?
Är det bara tidens gång?
Vi anser att den som måste förändras, och den som förändras om vi skall inta en annorlunda ståndpunkt, är österrikarna och den österrikiska regeringen och det är alltså detta som är poängen.
Varför skall man systematiskt lägga detta krav på de 14 länderna?
Varför är det de 14 medlemsstaterna som skall ändra inställning?
Vad nytt har Österrike gjort som motiverar en sådan förändring?
Detta innebär givetvis inte att vi inte i framtiden kan finna nya former att bedöma situationens utveckling och det är detta vi kommer att se den närmaste tiden.
