# ID: svediakorp-gov401573
# author: Seixas da Costa (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 252
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Låt oss vara tydliga, herr ledamot: de frågor som hör ihop med den gemensamma valutan behandlas exklusivt av de elva medlemmarna i Euro 11.
Detta är de frågor som förenar de elva medlemmarna, och varje gång Euro 11 vill ta upp andra typer av frågor förutom de som förenar dem, det vill säga den gemensamma valutan, delas detta beslut med de övriga medlemsstater som inte ingår i Euro 11.
Så enkelt är det.
Vad som inte går att undvika är att samordningspolitiken i Euro 11-länderna, främst när det handlar om den gemensamma valutan, och de effekter denna politik får på unionens allmänna ekonomiska och finansiella politik, är knuten till just samordningen av denna politik.
Det är helt naturligt att dessa länder har en förhandssamordning och att denna samordning får ett visst inflytande på de slutgiltiga beslut som fattas i ekofin-rådet.
Detta sker på kontaktgruppernas nivå, och även i relationerna mellan olika länder i diverse sammanhang.
Jag känner till flera fall då vissa regeringar i Europeiska unionens länder som möts i rådet, samtalar separat och samordnar sina ståndpunkter för att dessa ståndpunkter skall kunna framföras på ett tydligt formulerat sätt i unionens institutionella sammanhang.
Detta är en naturlig del av unionens normala arbete.
I fallet med Euro 11 är det institutionaliserat i fördraget, och detta är vad som har förutsatts.
Jag tycker inte att det bör råda några stora tvivel om detta.
