# ID: svediakorp-gov401547
# author: Seixas da Costa (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 268
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Rådet har aldrig blivit ombedd att diskutera de saker som ledamoten tar upp.
Detta ämne är i princip inte gemenskapens behörighetsområde utan medlemsstaternas och i detta speciella fall, som ledamoten också understryker i sin fråga, är det den oberoende myndigheten för skydd av personuppgifter i Grekland som är behörigt organ.
Som jag sade har inga förslag i denna fråga ingivits till rådet.
Om detta agerande från de grekiska myndigheterna skulle innebära ett brott mot gemenskapens lagstiftning, kommer naturligtvis kommissionen i sin roll som fördragens väktare, inte tveka att vidta nödvändiga åtgärder för att anhängiggöra ett mål till EG-domstolen angående underlåtenhet att uppfylla lagen.
Men, som sagt, detta är inte rådets behörighet utan kommissionens och det är den som skall bedöma om uppgifter om religionstillhörighet på de grekiska identitetskorten är i överensstämmelse med principen om förbud mot diskriminering på grund av religionstillhörighet.
I en preliminär analys av denna typ av fråga, tycker vi dock inte i utgångsläget att det blotta omnämnandet av religionstillhörighet, om det är för rent informativa eller statistiska ändamål och om det inte följs av några konkreta åtgärder som leder till diskriminering av de som utövar en särskild religion, utgör någon kränkning av Europeiska unionens rättsliga och politiska regelverk.
Det handlar hur som helst om fria och demokratiska länders handlingsramar: alla typer av opposition mot en åtgärd av detta slag har sin specifika rättsliga ram för klagomål i den nationella lagstiftningen.
Det är uppenbart att man kan överklaga de nationella instansernas beslut till gemenskapens instanser.
