# ID: svediakorp-gov401523
# author: Clegg (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 394
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag har två korta minuter för att ta upp fyra punkter.
Först vill jag förena mig i de varma gratulationerna till kommissionär Lamy och naturligtvis hans framstående företrädare Sir Leon, nu lord, Brittan.
Jag hoppas att kortheten i mina gratulationer inte minskar värmen i dem.
Den andra punkten är till rådet.
Rådets inställning avseende parlamentets samtycke till en uppgörelse som denna hänger samman med rådets motsvarande inställning avseende kommissionens förslag för att utvidga sina befogenheter till områden som immateriella rättigheter och tjänster enligt artikel 133 mer allmänt.
Jag måste erkänna att jag får intrycket av att det finns en viss grad av institutionellt revirtänkande här, i synnerhet i de stora medlemsstaterna där handels- och industriministerier är mycket motvilliga att låta kommissionen fortsätta att utvidga sina befogenheter till dessa nya områden inom WTO-handelsförhandlingar och i överensstämmelse med detta också motvilliga att låta Europaparlamentet öka sitt inflytande.
Detta kan helt enkelt inte fortsätta.
Det är en så underlig anakronism att en politik som infördes på gemenskapsnivå redan på 1950-talet är så oredovisad och utan insyn som den är.
Jag skulle vilja vädja att man övervinner medlemsstaternas interna territoriella intressen i denna speciella fråga.
Den tredje punkten gäller tekniskt bistånd.
Det är fantastiskt att vi skall samordna arbetet med amerikanarna men titta på beloppet: 25 miljoner euro är absolut ingenting i jämförelse med den utmaning vi står inför!
Vi har en total budget för Kina på 80 miljoner euro.
Även om vi anslår allt detta till Kinas anslutning till WTO skulle det fortfarande inte vara tillräckligt.
Vi - kommissionen, rådet och parlamentet - måste vara betydligt mer ambitiösa med att verkligen anslå mycket mer pengar till detta enorma projekt.
Slutligen, mänskliga rättigheter.
Jag hoppas att det faktum att vi har undertecknat denna bilaterala uppgörelse med kineserna inte gör att de tror att vi skall bli litet mer överseende när det gäller mänskliga rättigheter.
Det är desto mer viktigt att alla tre institutionerna nu är särskilt orubbliga mot kineserna i den så kallade dialogen om mänskliga rättigheter.
Låt oss inte ge dem intrycket att en uppgörelse om WTO innebär att vi kommer att ge efter om mänskliga rättigheter - det bör vara det motsatta.
Vi bör vara ännu mer orubbliga.
