# ID: svediakorp-gov401503
# author: Obiols i Germà (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 575
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I en av den bästa teaterrecensioner som enligt min enkla uppfattning publicerats i Europa under nittonhundratalet, uttryckte något liknande detta: " I går var det premiär på denna pjäs, som skrivits av den här författaren ".
Jag skulle inte kunna överträffa den övertygande kortheten i denna journalistiska kommentar, som enligt mitt sätt att se det är briljant.
Dock är min fråga nästan densamma.
Varför diskuterar vi situationen i Tunisien?
Varför är det en viss kris i förbindelserna mellan Europa och Tunisien just nu, vilket på ett eller annat sätt påverkar förbindelserna mellan Europeiska unionens institutioner och de tunisiska institutionerna inom ramen för samarbetet och associeringsavtalet?
Jag tror att det är viktigt att ställa denna fråga eftersom det bara är om vi med allra tydligaste precision förstår det som sker i Tunisien, och vilka utmaningarna som pågår i nämnda land är, som vi kan finna den grad av moderation och effektivitet vi bör utveckla inom ramen för samarbetet.
Just nu existerar det en stor tunisisk paradox och min oro är att tänka att denna paradox hela tiden blir farligare.
Det är det mest fredliga och framgångsrika landet i Maghrebområdet och det land som har de totala utbudet av informationsmedel mest slutna i området.
Det är landet som har störst tillväxt och bäst utveckling när det gäller den sociala moderniseringen, särskilt inom ramen för utbildning och kvinnornas ställning.
Men det är ett land i vilket det civila samhällets behov, som är en frukt av denna ekonomiska och sociala tillväxt, inte finner lämpliga kanaler för att uttrycka sig i full frihet.
Det är ett land som är och har stått i främsta ledet för associeringsavtalen och jordbrukspolitiken i Medelhavsområdet och som undertecknat alla internationella konventioner om mänskliga rättigheter.
Trots det uppstår gång efter annan problem hänförliga till de mänskliga rättigheterna i Tunisien som förstoras upp av europeiska mediaaspekter.
De mänskliga rättigheterna berör mig, tro mig.
Under femton år av mitt liv hade jag inget pass eller körkort.
Jag har upplevt sådant som jag inte vill beskriva, i de politiska kommissariaten under Francos diktatur och i dess fängelser, men jag tror att det grundläggande problemet i Tunisien för närvarande är ett annat: Tunisiens framtid.
Bara om vi i Europeiska unionen finner sättet och effektiviteten att hjälpa de sektorer som är för en nödvändig utveckling i Tunisien för att följa och garantera framtiden med en ekonomisk tillväxt och en social modernisering, tror jag att vi är i nivå med vårt ansvar.
Jag avslutar med att säga att jag till stor del håller med det som kommissionär Patten uttryckt men jag skulle vilja att han också sade oss att EU-Medelhavspolitiken, när det gäller Maghrebländerna, också är en del av hans fixa idéer.
Bara om vi lyckas tydliggöra att det inte finns en situation i vilken rådet har bromsat företrädet för Medelhavsområdet, kommissionen hindrar genomförandet av program och Europaparlamentet ägnar sig åt att ge lektioner så kan vi finna sättet och effektiviteten i en politik som i vänskap och solidaritet hjälper Tunisiens framtid i riktning mot en situation som förenar den socioekonomiska tillväxten och en fullständig demokratisering.
Vi sätter mycket på spel, inte bara i Tunisien, utan i hela regionen när det gäller målet att nå framgång i detta uppdrag.
