# ID: svediakorp-gov401500
# author: Seixas da Costa (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,032
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(PT) Herr talman, ärade ledamöter!
Jag tycker att vi inledningsvis i en fråga som denna bör erinra oss Europeiska unionens allmänna inställning då det handlar om ramarna för de utrikes förbindelserna.
Europeiska unionen har en modell av värden och principer, som vi givetvis vill skall prägla dess förbindelser och som vi försöker tillämpa på alla nivåer i associeringarna med tredje land.
Europeiska unionen har inte, tvärtemot vad som sades i ett inlägg, några slags geografiska kriterier, det vill säga, att ställa högre krav på de som ligger närmare oss och lägre på de som ligger längre bort.
Vi har inte denna uppfattning.
Vi utgår i våra arbeten vanligtvis ifrån enhetliga kriterier och vi har särskilt den uppfattningen att det är bättre att öppna en dialog för att kunna få med länder i regelbundna utvärderingar av bilateral karaktär än att bidra till att utesluta dem och bygga murar av missförstånd.
Här vill jag säga, herr talman, ärade ledamöter, att det råder en total enighet mellan rådet och kommissionen i denna fråga, och särskilt med kommissionär Christopher Patten som har större trovärdighet, vilket jag egentligen inte behöver påpeka, i fråga om de mänskliga rättigheterna än många av oss andra.
När det gäller det konkreta fallet Tunisien, vill jag säga att rådet är fullt medvetet om situationen för de mänskliga rättigheterna där, och vi har noggrant noterat den oro som vid flera tillfällen har uttryckts i detta parlament, naturligtvis har jag också noterat de viktiga åsikter som har kommit fram här i dag.
Rådet har flera gånger understrukit sin oro för de tunisiska myndigheterna inför vissa typer av händelser, särskilt då det handlar om bristen på frihet och svårigheten för massmedia att uttrycka sig fritt.
Frågorna om de mänskliga rättigheterna diskuteras särskilt, vilket också ledamöterna har nämnt, inom ramen för den politiska dialog som rådet för med Tunisien i associeringsrådet och genom cheferna för EU-ländernas uppdrag i Tunisien, vilka håller regelbundna möten med de tunisiska regeringsrepresentanter som är ansvariga för denna fråga.
Denna dialog koncentreras för tillfället till de pågående reformerna av den nya massmedialagen, den verksamhet och de funktioner domaren för straffverkställighet skall ha, samt förändringar av vallagen.
Möjligheten till dialog, som Tunisien under lång tid har avvisat, utgör ett framsteg som vi inte tycker går att negligera.
Under de två möten i associeringsrådet som ägt rum inom ramen för förbindelserna med Tunisien, där jag också var närvarande, påpekade rådet vilken fundamental betydelse de mänskliga rättigheterna och de grundläggande rättigheterna har för förbindelserna mellan Europeiska unionen och Tunisien, och naturligtvis tog vi tillfället i akt att understryka några individuella fall, av vilka några har framhävts här.
Jag vill säga att vid en anmärkning av mer, låt oss säga, nationell karaktär, vid president Ben Alis statsbesök i Portugal i början av maj, fick utrikesminister Jaime Gama tillfälle att med sin tunisiske kollega ta upp människorättssituationen i Tunisien, och särskilt fallet med journalisten Taoufik Ben Brik, och han betonade att det alltid var nödvändigt att respektera de grundläggande friheterna.
Vi anser att någon typ av åtgärder för politisk påtryckning kan vara fördelaktig om de sker på ett massmedialt sätt.
Vi tycker att det finns plats för att tillämpa flera olika typer av påtryckningar på internationell nivå i denna slags frågor, och vi tror att ett sådant agerande kan vara effektivt.
Men rådet föredrar att använda sina möjligheter till inflytande över de tunisiska myndigheterna så diskret, och kanske effektivt, som möjligt, och utöva konstruktiva påtryckningar via politisk dialog och möten på olika nivåer.
Vi anser därför inte att det är lämpligt, herr talman, ärade ledamöter, att inleda förfaranden för att upphäva associeringsavtalet eller att sammankalla ett extra sammanträde om detta associeringsavtal, vilket troligen skulle få massmedial uppmärksamhet, men som inte skulle få några praktiska följder på ett konkret plan.
Vi tycker att det bästa förfaringssättet i detta sammanhang är att upprätthålla den regelbundna dialogen och alla de åtgärder som har genomförts och fortfarande genomförs när det är lämpligt.
Jag skulle vilja säga att trots dessa svårigheter och problemen med att göra framsteg i denna process, vilka vi alla känner till, måste vi konstatera att vi har uppnått positiva resultat.
Vi kan faktiskt inte ignorera - detta vore inte helt politiskt korrekt - de öppningar som Tunisien redan har visat, nämligen frigivandet av 600 politiska fångar, återlämnandet av passen till vissa medlemmar av oppositionen och en uttrycklig vilja att lösa upp spänningarna i fallet med journalisten Taoufik Ben Brik och att acceptera hans egna krav.
Kommissionen har också ansträngt sig för att finansiera åtgärder för att främja de mänskliga rättigheterna och demokratin i Tunisien genom Meda-programmet för demokrati, och jag tror att kommissionen kan ge fler detaljer i detta ämne.
Slutligen, i Barcelonaförklaringen skrev Tunisien, liksom andra Medelhavspartner, under ett antal principer om respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Inom Europa-Medelhavsramen, och i de försök att stärka den ram vi försöker skapa just nu i nära förbindelse med Europeiska kommissionen, trycker vi också på betydelsen av att aktivt främja rättsstaten och en god förvaltning av de offentliga affärerna, vilket är ett nyckelområde i dialogen mellan de två sidorna om Medelhavet.
Sammanfattningsvis, herr talman, ärade ledamöter, vill jag försäkra er om att rådet arbetar på att i Tunisien, liksom i andra länder unionen har förbindelser med, främja och stärka respekten för de mänskliga rättigheterna, de demokratiska principerna och de grundläggande friheterna, liksom att införa en verklig demokrati med ett öppet civilt samhälle grundat på rättsstaten.
En övervägd politik är det lämpligaste sättet att uppnå de mål vi eftersträvar.
Rådet kommer alltså att fortsätta att bedriva en diskret men fast diplomati och hålla fast vid sin politik att uppmuntra alla former av framsteg för demokratin och rättsstaten.
