# ID: svediakorp-gov401496
# author: Van den Bos (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 295
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Varför tiger Europa om de mänskliga rättigheterna i Tunisien?
Är det på grund av stabiliteten och de ekonomiska framstegen i det semesterlandet?
Kommer det sig av de politiska bindningarna med Frankrike eller de europeiska socialdemokraterna?
Eller eftersom det visar sig konstruktivt i fredsprocessen i Mellanöstern?
Eller ser vi Tunisien främst som en bastion mot en uppryckande muslimsk fundamentalism.
President Ali tänker i alla fall bara på de religiösa fanatikerna.
Han verkar vara besatt av dem.
Den oron är snarare ett alibi än ett berättigande för människorättsläget i hans land.
Inte bara de muslimska fundamentalisterna utan alla politiska motståndare tystas systematiskt ner.
Tunisien kallar sig för en demokrati men i så fall en utan opposition, utan pressfrihet, utan rättvist rättsväsende men med tortyr och med eliminering av politiska fångar och deras familjemedlemmar.
Tunisien har slutit ett associeringsavtal med Europeiska unionen, i vilket det står en tydlig klausul om mänskliga rättigheter.
Det kan naturligtvis inte vara fråga om att president Ben Ali kräver rättigheterna i avtalet men undviker skyldigheterna i det.
Om kränkningarna fortsätter måste genomförandet av avtalet tyvärr upphävas.
Håller kommissionär Patten med mig om det?
Tunisien är det första partnerland i Medelhavsområdet som ett sådant associeringsavtal genomförts med.
Med tanke på landets ekonomiska utveckling kan det fungera som en förebild i hela området, men i så fall måste det naturligtvis hålla de politiska måtten.
Europeiska unionen kan inte tillåta den ena avtalsparten det som den vägrar den andra.
Associeringsrådet måste därför med stort eftertryck sysselsätta sig med människorättsläget och utarbeta ett demokratiseringsprogram.
Om Europeiska unionen fortsätter att tiga ännu längre så är den medansvarig för kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Tunisien.
