# ID: svediakorp-gov401486
# author: Maria de Belém Roseira (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 456
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill tacka för alla berömmande ord som har riktats till ordförandeskapet och dess arbeten, men jag vill också mycket uppriktigt och tacksamt säga att detta arbete bara kunde bedrivas genom att vi alla samarbetade - ordförandeskapet, kommissionen, Europaparlamentet och frivilligorganisationer - och genom att de bilaterala kontakter vi upprätthöll och utvecklade allihop, vilket alltså fördubblade effektiviteten, var avgörande för arbetenas slutresultat.
Därför vill jag också tacka alla.
Jag vill för det andra säga att när jag talade, gjorde jag givetvis det för Europeiska unionens alla medlemsstaters räkning och för kandidatländerna, förutom Polen.
Jag vill säga att i kontakterna med Polen stod det mycket klart att anslutningen inte kan genomföras eftersom kvinnornas rättigheter inte erkänns.
Europeiska unionen kunde inte ha någon annan inställning i en fråga av denna karaktär: kvinnor kan inte längre acceptera att deras grundläggande rättigheter används som en politisk bytesvara.
Jag skulle för det tredje vilja säga att Europa måste fortsätta att vara en motor i dessa frågor.
Vi bör också göra det genom det samarbete som finns och bör finnas, främst med länder som är likeminded och några av dem, till exempel Kanada, som ansluter sig helt till ordförandeskapets statement vilket fastställdes i slutet av det extra sammanträdet.
Vi måste utnyttja alla dessa potentialer.
Denna utveckling bör också uppnås genom benchmarking och genom att utnyttja slutsatserna från det extra toppmötet i Lissabon, vilka slår fast att det i Europa inte kan ske någon ekonomisk utveckling utan social sammanhållning.
Europeiska unionen kan således i viss mån utveckla och exportera dessa instrument för utvärdering, mätning och utbyte av goda erfarenheter som gör det möjligt att göra verkliga framsteg.
Jag nämnde också det portugisiska ordförandeskapets arbete i Europeiska unionen när det gäller diskriminering.
Portugal har också haft glädjen att få se en resolution gå igenom, under det senaste mötet med social- och arbetsmarknadsministrarna, angående kombinationen av privatliv och familjeliv.
Den ständiga diskriminering kvinnor utsätts för när det gäller den tid som ägnas familjelivet ger anledning att granska de, ur företagarnas synpunkt, objektiva skäl som finns att lönemässigt diskriminera kvinnor.
Vi genomförde alltså, som jag ser det, de krav vi hade på oss.
Avslutningsvis skulle jag vilja tacka för talmannens och hela kammarens välvilja, för alla omnämnanden som har gjorts och för kommissionens stöd.
Det portugisiska ordförandeskapet som strax är över, vill uttrycka sina förhoppningar om att de kommande ordförandeskapen, det franska och det svenska, kan fördjupa allt det arbete vi har lyckats genomföra och skapa en ny ram för att förverkliga kvinnornas rättigheter.
