# ID: svediakorp-gov401482
# author: Swiebel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 396
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Den internationella kvinnokonferens som hölls för fem år sedan innebar då ett genombrott i det världsomspännande erkännandet av kvinnors rättigheter som människorättsautonomi och empowerment.
Mot den bakgrunden väcker den FN-konferens som hölls i New York förra veckan blandade känslor.
Å ena sidan bekräftades regeringarnas ansvar att garantera lika rättigheter för kvinnor och föra en bra jämställdhetspolitik och har det, vilket många fruktade, inte tagits några steg bakåt.
Å andra sidan kunde man inte heller nu komma fram till någon överenskommelse för känsliga frågor som inte kunde lösas i Peking, erkännande av kvinnors självbestämmanderätt i sitt personliga liv, bland annat deras fria val avseende graviditet och sexuellt beteende eller sexuella preferenser.
Det är en allvarlig besvikelse.
Verklig jämlikhet och frihet för kvinnor är endast möjlig om alla valmöjligheter står öppna för dem och de inte förehålls den traditionella familjebilden som allena saliggörande.
Motståndet från regeringar, diplomater och tjänstemän, så som det visade sig förra veckan, är verkligen en reträttstrid.
En revolution kan man inte stoppa med sluga ordlekar och bakdörrar.
Striden går vidare.
Den verkliga inspiration som jag fick förra veckan i New York ligger i kraften i den internationella kvinnorörelsen, vilken i motsats till vad många tror är långt ifrån eftersatt och är mycket levande och även bärs upp av en ny generation unga kvinnor som engagerar sig för diverse frågor med kunskap och med kraft.
Företrädarna från Europeiska unionen och medlemsstaterna engagerade sig på konferensen med stor delaktighet för frågan om sexuell självbestämmanderätt för kvinnor och icke-diskrimineringsprincipen i enlighet med artikel 13.
Att det inte lyckades få med det i slutdokumentet kan inte de ställas till svars för.
Vad som dock får förväntas av rådet och kommissionen är att de omsätter ord i handling i eget hus.
Att de som komplement till det vi fick förra veckan, reparationslagstiftningen om lika behandling i arbets- och yrkesliv, kommer med ny kompletterande lagstiftning för att motarbeta könsdiskrimineringen över hela samhällslivets bredd.
Artikel 13 ger möjlighet till det och konferensen Peking + 5 ger det i uppdrag.
En europeisk union som på internationella konferenser ställer sig bakom vackra ord om utrotning av könsdiskrimineringen borde dock göra allvar av att utarbeta effektiva politiska instrument som kan förverkliga det målet på unionsnivå.
