# ID: svediakorp-gov401472
# author: Gröner (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 498
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Europeiska unionen förde i New York kvinnors rättigheter ett steg framåt i hela världen.
Det var hårda förhandlingar.
Därför skall det portugisiska ordförandeskapet ha ett särskilt tack som inte bara talade för de femton medlemsländerna, utan även för de associerade länderna med undantag för Polen, liksom kommissionen och kommissionären med sina förhandlare som också samarbetade med parlamentsdelegationen på ett förebildligt sätt.
Detta hör inte till vanligheterna, därför ett särskilt tack även för detta.
Även det givande samarbetet med de oberoende organisationerna förstärkte Europeiska unionens ställning.
Enhälligheten gjorde att vi kunde stå som ledare för åsikterna i de progressiva länderna och hjälpte oss att göra ett signifikant framsteg på de tolv kritiska områdena.
Inte vid någon tidpunkt gick Europeiska unionen med på att urvattna handlingsplattformen från Peking.
Därför är det naturligtvis beklagligt att vi inte fick avgörande framgångar överallt, att det tydliga språket i artikel 13 rörande icke-diskriminering och sexuella rättigheter inte återfinns i slutdokumenten från New York.
Detta skall tillskrivas de fundamentalistiska staterna - detta har redan nämnts - Iran, Irak, Libyen, Sudan och just också Vatikanstaten.
Det får dock inte förvränga synen på oss att det faktiskt gick framåt med kvinnors rättigheter i New York, att vi har nått påtagliga framgångar på nämnda områden.
Helt konkret har vi nu åtgärder i många stater mot denna grymma praxis av könsstympning, frågan om hiv / aids har tagits upp, kvinnans hittills uteblivna roll i fredsprocessen har tematiserats.
Kampen mot våld har kommit upp på dagordningen över hela världen.
Tillgången till kapital, männens roll - mycket viktigt, även här skulle vi önska att fler män deltog i processen - måste föras fram.
Våra handlingar, vårt betänkande, hade vi liggande som officiellt FN-dokument i New York, även det en stor framgång.
Nu tror jag att parlamentets resolutioner och våra framsteg i Europeiska unionen, parlamentets framsteg, är tillgängliga för alla länder.
Vi blev ju faktiskt mycket framgångsrika med initiativet att bjuda in parlamentarikerna två gånger och har skyndat på förverkligandet av åtgärdsplattformen.
Tillsammans med våra partner i de associerade länderna har vi klart och tydligt dragit slutsatsen att vi måste ha ett närmare samarbete för att föra fram frågan om kvinnors rättigheter.
Om två år vill vi ha en konferens med parlamentarikerna för att granska Peking.
Vi insisterar på att hålla en ny världskvinnokonferens efter fem år, vilken skall föra processen vidare.
Vi måste gemensamt anstränga oss till det yttersta för att frågan gender mainstreaming, lika möjligheter för män och kvinnor, skall stanna kvar på den världspolitiska dagordningen.
Det ligger i vårt intresse att kämpa för detta.
Jag tror, och det är min högst personliga åsikt, att det också ligger i vårt intresse att kämpa för att så skall ske i Östeuropa.
(Applåder)
