# ID: svediakorp-gov401459
# author: Savary (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 368
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) I egenskap av vald ledamot från ett produktionsområde för tobak skulle jag här ange de förbehåll som betänkandet om förslaget till direktiv " tobak " väcker hos mig.
Att dess syften är välgrundade är det ingen som motsäger; tobak dödar femhundra tusen människor per år endast i Europeiska unionen.
Vi måste således beslutsamt bekämpa tobaksmissbruk, liksom vi utan att svikta måste bekämpa missbruk av droger, alkohol och samtliga farliga produkter som skapar beroende, vare sig de är naturliga eller kemiska.
I det avseendet kan man bara instämma i förslagen i betänkandet som syftar till bättre förebyggande, medvetenhet och information till konsumenterna om de risker de utsätter sig för genom en överdriven tobakskonsumtion.
Vi måste gå ännu längre än till märkning eller begränsning av giftiga ämnen genom att bättre än för närvarande använda den specialfond som bildats inom ramen för den gemensamma organisationen av marknaden för tobak och till vilken medel avsätts av producenterna för att finansiera forskning och utveckling av mindre giftiga arter.
Men, å andra sidan, måste vi slå vakt p, att inte alltför brutalt destabilisera, utan att ge den tid till omställning, en jordbrukssektor som ändå har 135 000 producenter och sysselsätter 400 000 säsongarbetare i ofta ömtåliga jordbruksområden.
I detta fall tycks det mig att några enkla principer måste styra våra steg: att agera rättvist mot alla tillvänjningsrisker, inbegripet mot reklam för och överdriven konsumtion av farliga farmakologiska ämnen - till råga på allt finansierade genom det sociala trygghetssystemet - se till att begränsningen av den inre tobaksproduktionen åtföljs av övervakning och importbegränsning för att inte häva effekterna på konsumtionen, ge en lämplig frist till plantageägarna för att anpassa produktionen till de nya normerna för tjärhalt samt vägra att begränsa produktionsstöden för tobak utan att de ersätts med stöd för att stimulera till omställning.
Med andra ord vi får inte låta Europeiska unionens producenter, som bara levererar 25 procent av den bruttotobak som konsumeras i Europa, ensamma utan kompensation eller frist bestrida kostnaderna för bestämmelser som förvisso är berömvärda men alltför karikatyrartade i den form som de föreslås.
