# ID: svediakorp-gov401410
# author: Costa Neves (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 336
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr statssekreterare, herr kommissionär, kära kolleger!
För att bygget av Europa skall behålla sin livskraft (och detta är en förutsättning för överlevnad), måste varje målgång representera en ny start.
När Ekonomiska och monetära unionen är genomförd dyker det upp andra projekt som vi inte har 50 år på oss att genomföra.
Det är bland andra skapandet av en effektiv gemensam europeisk säkerhets- och försvarspolitik.
Det är nödvändigt att medlemsstaterna tar itu med denna fråga på ett europeiskt plan som är helt förenligt med åtagandena inom Nato.
Även om vi önskade någonting annat är det uppenbart att Berlinmurens fall inte har minskat betydelsen av försvars- och säkerhetsfrågorna i Europa.
Vi har den komplicerade situationen på Balkan att tänka på dagligen, lektionen från Kosovo som visar hur det inte får gå till, utmaningarna i Medelhavsområdet som bör väcka oss.
Efter decennier av en bipolär värld är det viktigt att den enpolära världen blir en övergångsperiod, och där är Europeiska unionens bidrag avgörande.
Freden måste fortsätta att vara det stora målet med det europeiska bygget, men den föds inte ur bara intet.
Det är således viktigt att ha tillgång till effektiva instrument för att hantera kriser med icke-militära medel, utveckla och förena medlemsstaternas militära kapacitet, mobilisera finansiella lämpliga medel i medlemsstaternas budget och skapa effektiva beslutsstrukturer i Europeiska unionen.
Alternativen är tydliga, målet är krävande och genomförandet är avgörande.
Reformer skall göras, betydelsefulla finansiella medel och material skall fastställas, harmoniseras och skaffas fram, medlemsstaternas arbete är viktigt här.
Tidens utmaningar tolererar inga förseningar eller fler tveksamheter.
Europeiska rådet i Feira måste bli, förutom ett tillfälle att stärka vår vilja, en vändpunkt kännetecknad av att nödvändiga ekonomiska medel fastställs och av att de institutionella aspekterna i den gemensamma europeiska försvars- och säkerhetspolitiken tas upp på regeringskonferensen.
Jag gratulerar Lalumière till det arbete hon har gjort.
