# ID: svediakorp-gov401381
# author: Lalumière (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 754
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär!
Ni har konstaterat att Europaparlamentet med ett mycket nära intresse följer den nya politik som bör vara den europeiska gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och vi kommer ofta att tvingas tala om den i framtiden.
Eftersom vi vet att denna fråga skall tas upp vid toppmötet i Feira, vill vi i dag fråga er om rådets och kommissionens avsikter och dessutom delge er våra reaktioner och önskningar som jag hoppas att vi kommer att rösta om i en resolution i morgon.
Herr talman, herr kommissionär, jag vill redan i dag tacka er för de första förtydliganden som ni just har lämnat, inbegripet uppgiften om att det är onödigt att eventuellt se över fördragen.
Jag uttalar mig här i egenskap av föredragande för utskottet för utrikesfrågor, men i allmänhet tror jag att jag kan säga, att liksom jag tycker en mycket stor majoritet, vilket inte är enhällighet, i Europaparlamentet om den nya impuls som denna politik har fått sedan Amsterdamfördraget genom toppmötena i Köln och Helsingfors.
Såsom ordförande Brok just påminde om, har Bosnien och Kosovo visat, om det nu behövdes, på Europas brister, såväl när det gäller krisförebyggande som sättet att förvalta kriser och gå ur dem.
Vi har också konstaterat att vi fortfarande var alltför beroende av Förenta staterna när det gäller vår säkerhet.
Kort sagt är vi nöjda med de riktlinjer och beslut som fattats sedan ett år tillbaka, men vi förväntar oss av toppmötet i Feira och därefter av det franska ordförandeskapet att det konkreta genomförandet fortsätter och påskyndas.
Vi har i själva verket för närvarande fått vad man kan kalla " ett möjligheternas fönster " till följd av den chock vi kände i Balkan.
Om vi nu inte drar fördel av dessa gynnsamma omständigheter, fruktar vi att den nya politiken paralyseras till vanmakt.
Europaparlamentet gör således en tydlig åtskillnad mellan civil krisförvaltning och militär förvaltning.
Vi föredrar självklart den förra.
På det området, civil krisförvaltning, spelar kommissionen en väsentlig roll och vi hyllar de insatser som nyligen genomförts, herr kommissionär, men låt mig framhålla vissa konkreta punkter.
Hur kan vi ytterligare förbättra beslutskapaciteten och agera snabbt?
Hur kan vi likaledes säkra god samordning - det eviga problemet - mellan rådet, rådets höga företrädare, kommissionen, i vissa fall medlemsstaterna, de icke-statliga organisationerna, osv.?
Den tredje punkten - därvid uppmuntrar vi livligt rådet och kommissionen att i förväg fastställa de stora gemensamma målen " Headline Goals " så att var och en i förväg vet vad de kan eller bör göra inför en häftig kris.
Jag påminner slutligen om vårt engagemang för att en europeisk civil fredskår bildas, alltjämt i samma anda: snabbhet och effektivitet.
Herr kommissionär, vad tänker ni göra?
Vilken preferens vi än har för att klara av kriser med civila medel, vet vi mycket väl att vi också behöver militära medel, om det så är för att avskräcka en del från att begå barbariska dåd.
Det finns mycket kvar att göra för att Europeiska unionen skall få tillräckliga militära medel och därför frågar vi er.
Vi frågar er om genomförandet av den snabbinsatsstyrka som skall vara verksam om tre år och om införandet av politiska och militära beslutsstrukturer som har inletts sedan några månader tillbaka - hur långt har vi kommit? -, om omstruktureringen av de väpnade styrkorna för att förbättra utbildning, utrustning och kapaciteten att arbeta tillsammans från vilket ursprungsland dessa styrkor än kommer.
Vi frågar er också om var vi står i fråga om den nödvändiga omstruktureringen av vapenindustrierna och industrierna för militär utrustning samt om vilka budgetmedel som skulle visa sig vara nödvändiga.
Jag har mycket uppmärksamt lyssnat till era uttalanden om våra förbindelser med Nato, herr rådsordförande.
Det är en mycket viktig och ömtålig fråga, likaledes när det gäller EU: s framtid.
Herr talman, avslutningsvis med ett ord vill jag i min tur betona en punkt vid vilken ni kommer att förstå att Europaparlamentet fäster mycket stor vikt: säkerhets- och försvarspolitikens parlamentariska dimension.
Trots att det verkställande organet har ett särskilt ansvar i frågan betonar vi parlamentens roll, de nationella parlamenten och Europaparlamentet.
Hittills har ni varit ganska tysta på den punkten.
