# ID: svediakorp-gov401310
# author: Lulling (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 867
# sentences: 29
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Fru talman, herr kommissionär!
Finland erhöll i anslutningsfördraget från 1995 ett undantag till och med den 31 december 1996 för att begränsa importen av öl från andra medlemsstater.
Detta är ett undantag från den grundläggande principen för den rättighet gemenskapens medborgare har att transportera varor, som förvärvats för eget bruk, från en punkt i gemenskapen till en annan, utan att betala ny skatt.
Finland erhöll en förlängning av detta undantag fram till år 2003.
Samtidigt, och för att följa den gällande lagstiftningen inom ramen för tullunionen tvingades Finland att höja den kvantitet som kunde importeras skattefritt från tredje land, från 2 till 15 liter.
Inför en massiv import från Estland och Ryssland som framför allt hotar existensen för en rad små och medelstora detaljhandelsföretag som säljer öl i gränsregionerna, begär nu Finland att få sänka gränsen för invånarnas import från dessa länder, från 15 till 6 liter.
Man hänvisar också till problem med hälsa, allmän ordning och förlust av intäkter.
Denna import täcker under tiden ca 10 procent av detaljmarknaden för öl i Finland.
Varför?
Helt enkelt på grund av den enorma prisskillnaden som i sin tur beror på de orimliga skatterna på alkohol i Finland.
Reaktionen från det finländska folket på denna situation är en perfekt illustration av sanningen från La Palice, enligt vilken alltför mycket skatt dödar skatten, eftersom medborgarna reagerar mot det som de betraktar som nästan konfiskatoriska skatter.
I jämförelse med övriga medlemsstater är punktskatterna på alkohol i Finland de högsta och motsvarar exempelvis när det gäller öl 17 gånger den som tillämpas i Spanien och är 44 procent högre än den i Irland som i punktskatternas tio i topp hamnar på andra plats efter Finland, som leder i Europeiska unionen och bara besegras av Norge som inte är medlem.
På grund av Finlands geografiska läge är de enskildas import från andra medlemsstater mycket mindre, vilket exempelvis inte är fallet när det gäller Förenade kungariket och Danmark framför allt, som har mycket högre punktskatter på alkohol än de angränsande länderna.
På grund av situationens allvar hade jag i mitt betänkande rekommenderat att vi skulle bifalla denna nya begränsning till 6 liter öl från Ryssland och Estland, men bara till år 2003 och inte till år 2006, framför allt för att Estland är ett kandidatland och för att handeln, även om den är illegal, inte heller kommer att upphöra efter år 2006 så länge Finland inte bestämmer sig för att tillämpa en lägre beskattning på alkoholprodukter, framför allt öl och vin.
Majoriteten i utskottet för ekonomi och valutafrågor var inte överens med mig.
Jag insisterade och lade till och med fram ett ändringsförslag bl.a. på grund av omarbetningen av undantaget beträffande import för privat bruk från andra medlemsstater.
Ändringen av det berörda direktivet som samtidigt läggs fram för oss innebär en successiv avreglering från 15 liter i nuläget till 64 liter från år 2003, och från den 1 januari 2004 kommer de allmänna reglerna att träda i kraft.
Det handlar förvisso om ett framsteg jämfört med den nuvarande situationen, som skulle kunna pågå ända till år 2003.
Problemet med alkoholismen har naturligtvis varit föremål för en rad kontroverser i utskottet.
Jag framhärdar i att påstå att problemet med alkoholism, och framför allt det skandinaviska sättet att konsumera alkohol i syfte att berusa sig, inte kan lösas genom en överdriven beskattning, tvärtom, eftersom den gör alkoholen till en lyxprodukt, en sorts del av den sociala statusen.
Det är anledningen till att jag vågade rekommendera Finland att dra nytta av denna nya undantagsperiod för att sänka sin höga beskattning framför allt på alkoholhaltiga drycker som öl och vin.
Den verkliga alkoholismen och de hälsoproblem den leder till kan endast bekämpas med information och undervisning.
Höga skatter får inte storkonsumenterna av alkohol att sluta dricka, utan drabbar i stället den stora majoritet som har en måttlig konsumtion av öl, vin och andra alkoholhaltiga drycker, vars välgörande inverkan på hälsan och för att förebygga sjukdomar som cancer, Alzheimer, hjärt -och kärlsjukdomar numera är välkända och vetenskapligt bevisade.
Låt oss därför sätta stopp för hyckleriet och överge de falska recepten.
Vi vet naturligtvis alla att vi varken kan eller vill ifrågasätta medlemsstaternas förmånsrätt att på skatteområdet fastställa punktskattesatser som de anser mest lämpade.
Men Finland kan, det hoppas vi åtminstone, övertygas om att en minskning av skillnaden mellan dess punktskatter och de som tillämpas av andra medlemsstater och angränsande tredje land, skulle vara det bästa sättet att förhindra att den gränsöverskridande handeln som orsakar problem ökar, och det innebär en mycket större möjlighet att lyckas än om man bibehåller och utökar kvantitativa restriktioner.
Jag beklagar, herr kommissionär, er kommissions diskretion i detta ärende, särskilt som ni valt artikel 93 i fördraget som rättslig grund, som just behandlar harmoniseringen av indirekta avgifter och skatter.
Förstå det den som kan!
