# ID: svediakorp-gov401291
# author: Maaten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 730
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Fru talman!
Jag vill först av allt tala om att jag är en stor förespråkare för ett ytterligare fullbordande av den inre marknaden, det vill säga för bortskaffandet av de begränsningar som unionens medborgare erfar inom området fri rörlighet för varor, tjänster och kapital.
Jag välkomnar också att kommissionär Bolkestein tar tag i det på ett handlingskraftigt sätt.
Det leder till en kraftig ekonomisk tillväxt och har i Europa lett till ökad välfärd, och för både medborgare och företag har fri rörlighet för varor inom unionen blivit en självklarhet.
Det finns säkert svenska konsumenter som ser fördelar, även förutom njutningen, i kommissionens förslag när öl och vin och spritdrycker, från whisky och konjak till mindre produkter som Gammeldansk, Schelvispekel och Beerenburg blir lättare att få tag på.
Därför är jag absolut övertygad om den inre marknadens allmänna fördelar.
Ändå har jag också intrycket att det är otillfredsställande att endast behandla alkohol som en fråga om inre marknad och jordbrukspolitik, vilket ofta varit fallet.
Här handlar det klart och tydligt om en fråga som också har viktiga hälsoaspekter.
I diskussionen om en vidare avreglering och fullbordande av den inre marknaden handlar det särskilt om det ekonomiska målet: avskaffande av snedvridande konkurrens.
Aspekten om en hög nivå av folkhälsa och av konsumentskydd, såsom det uttryckligen sades i artikel 95.3 i fördraget, glöms ibland bort fast det egentligen är en väsentlig del av de europeiska fördragen.
Europeiska gemenskapen måste kunna spela en roll i det ökande samarbetet vid insamlande av information och utväxling av kunskap och bästa praktiska metoder, best practices, i medlemsstaterna.
Över hela unionen måste man ju också mycket väl börja inse de mindre trevliga sidor av alkoholbruket som tyvärr också finns.
Det är också i linje med Europeiska unionens löfte till Världshälsoorganisationen.
Förra året godkände alla medlemsstater den andra europeiska handlingsplanen för alkohol, vilken utarbetats av WHO.
Enligt planen skall alla europeiska stater år 2005 ha infört en skattepolitik som bidrar till att reducera de alkoholrelaterade skadorna.
I handlingsplanen betonas också det stora behovet av att införa högre minimiskatter på alkohol inom EU som en del i en allmän folkhälsostrategi.
Jag har förstått att det svenska ordförandeskapet skall anordna en konferens om det i Stockholm i början av 2001.
Därför är det svårt att i det här sammanhanget förbigå skatteaspektens betydelse.
Det har visat sig att inte endast skatteinstrumentet har ett stort inflytande på den totala konsumtionen utan också att skattenivån i en viss medlemsstat påverkar nivån i grannländerna.
Sverige påverkas starkt av punktskattenivån i Danmark, som i sin tur påverkas starkt av Tyskland.
I Förenade kungariket reser ett stort antal människor över kanalen till Frankrike för att göra sina inköp av alkohol där.
Nu har Sverige kritiserats av komissionen för att punktskatten på vin skulle vara för hög i jämförelse med punktskatten på öl.
Öl framställs i Sverige.
I det här sammanhanget är det dock naturligtvis intressant att påpeka att sju vinproducerande medlemsstater i Europeiska unionen fortfarande inte tar ut någon vinskatt.
Skatteåtgärder är i princip en sak som sorterar under den nationella suveräniteten.
För att den inre marknaden skall fungera optimalt borde dock medlemsstaterna sträva mot en högre grad av samordning vid fastställandet av punktskatter på alkoholhaltiga drycker.
Fru talman!
Den inre marknadens allmänna fördelar står utom alla tvivel.
Ändå är det otillfredsställande att endast behandla alkohol som en fråga som endast angår den inre marknaden eftersom det här också med tydlighet handlar om frågor som även har viktiga sociala aspekter samt folkhälso- och konsumentskyddsaspekter.
Myndigheterna bör inte agera som moralister och det finns naturligtvis inga problem med vanligt alkoholbruk, det finns till och med positiva hälsoaspekter i samband med det.
Alkoholmissbruk med konsekvenser som till exempel dödliga trafikolyckor, våld inom familjen och liknande saker är dock på intet sätt endast ett svenskt problem.
Folkhälsa och konsumentskydd bör få en integral plats på den europeiska dagordningen och det är uppmuntrande att Europaparlamentet verkar slå in på den vägen.
En trappvis avveckling av begränsningarna, såsom Europeiska kommissionen föreslagit, ger de svenska myndigheterna tid att införa alternativa åtgärder för att göra något åt alkoholproblematiken.
