# ID: svediakorp-gov401141
# author: Fraisse (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 503
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi vet alla att orden kommunikation, information, uppkoppling och anslutning leder till de två följande uttrycken: informationsmarknaden, å ena sidan, och kommunikationssamhället, å andra sidan.
Marknad eller samhälle.
Det handlar förvisso om en marknad, det är riktigt, allt leder dit.
Men låt oss titta litet på hur det är med samhället.
Även om betänkandet från van Velzen är mycket tekniskt kommer till slut de rent tekniska frågorna att överlappa två problem med en annan teknikalitet och som man för övrigt återfinner i ändringsförslagen: allas tillgång, demokratisk tillgång till denna marknad inom informationssamhället, samt fastställandet av en offentlig service som numera heter samhällsomfattande tjänster, utan att glömma utvecklingen av ett innehåll för dessa system för information och kommunikation, och jag förvånas hela tiden över att det intresserar så få.
När det gäller den demokratiska tillgången, till att börja med, säger man kanske att det finns andra betänkanden, andra program, " e-learning " exempelvis, för att stödja de europeiska ländernas ansträngningar till förmån för tillgången till Internet och den nya tekniken.
Men programmen skall inte vara ett förband för existerande infrastruktur, för den som vi just håller på att inrätta.
Skulle vi kunna vara enhetliga?
När det sedan gäller samhällsomfattande tjänster, vilken form kan de ha i dag?
Vilka skyldigheter kan Europa och medlemsstaterna ha i det hänseendet?
Tillgång till alla kommunikationstjänster till ett överkomligt pris räcker inte för att garantera samhällsomfattande tjänster.
Vi behöver ett ekonomiskt åtagande från staterna för att garantera offentlig service, skolor och bibliotek exempelvis, och vi behöver också deras vaksamhet när det gäller kvalitet och mångfald i det innehåll som erbjuds.
Jag kommer nu till frågan om innehållet.
Man skulle kunna frukta att det faktum att frågan återinförs innebär en besvärjelse demonstration från vår sida.
Men hur kan man acceptera att man ber om vår åsikt om regler eller konkurrens, utan att be oss arbeta med frågan om innehållet i informationen och kommunikationen?
I dag är 94 av de 106 mest besökta webbplatserna i världen amerikanska.
Europa ligger visserligen före Förenta staterna när det gäller mobil kommunikation, men ligger desto mer efter när det gäller frågan om innehållet.
Erinran är kanske en besvärjelse: det säger jag mig varje gång som vår enda oro är näten när det gäller den nya ekonomin.
Men det kanske brådskar i dag?
Jag har med glädje tagit del av ändringsförslagen 6 och 7 i betänkandet från van Velzen som tydligt erkänner att frågan om innehållet är ett problem.
Jag tar också som ett mycket gott tecken det faktum att kommissionen den 24 maj antog ett förslag till program för att uppmuntra europeiskt innehåll och flerspråkighet på Internet.
Det är en början, men låt oss inte glömma att vi också skall bygga ett kulturens Europa.
