# ID: svediakorp-gov401121
# author: Thors (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 763
# sentences: 39
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Det verkar som om Murphys lag följer mig vad gäller detta betänkande, eftersom jag själv var i Rumänien när vi röstade om det i utskottet.
Jag vill tacka Van Velzen för hans insats att inleda debatten under min frånvaro.
Jag tycker att det är viktigt att vi minns hur det var när direktivet antogs.
Man trodde då att det var conditional access, eller villkorad tillgång, som skulle vara den värsta flaskhalsen för att vi skulle få en öppen TV.
I dag är det kanske inte så, utan det är andra delar av TV: s distribution som blir flaskhalsar eller portvakter om vi inte är uppmärksamma.
Krav skall ställas på att olika dataprogram skall förstå varandra, inte bara att tekniska apparater skall kunna brukas tillsammans.
Samtidigt har konsumenterna ett stort behov av både lättillgänglig upplysning och rimliga krav på att marknaden också skall vara förutsägbar.
Vi kommer i framtiden att ha en TV-situation, där jag tror att digital-TV kommer att vara en del av hemmens alltmer integrerade elektroniska funktioner.
Då är det viktigt att vi får ett API, Applications Programme Interface, som kan användas i denna helhet.
Detta är centralt även för de elektroniska programguiderna.
Det är dessa två faktorer som de kommande bestämmelserna särskilt skall inriktas på.
Jag vill också göra mina kolleger uppmärksamma på att dessa elektroniska programguider kommer att vara viktiga till exempel för att föräldrarna skall kunna skydda sina minderåriga barn från oönskat innehåll.
Varken avkodarnas operativsystem eller de elektroniska programvärdena är i dag sinsemellan kompatibla.
Parlamentets utskott delar bedömningen, som kommissionen också gjorde, att marknaderna och teknikerna inom området för digitaltelevision har utvecklats bortom direktivets räckvidd.
Det som regleras i det särskilda direktiv som vi nu diskuterar bör därför revideras, och det kan med fördel ingå i de knippen av förslag till ändrade direktiv om kommunikationssektorn som vi har att vänta av kommissonen om några veckor.
Föredragandens slutsats är att det nu behövs öppna standarder.
Vi upplever den andra och den tredje generationens utrustning för den digitala televisionen.
Arbetet för att skapa en sådan öppen standard för hemmens multimediautrustning är på god väg, och den europeiska standardiseringsorganisationen, ETSI, kommer förhoppningsvis att anta MHP-standarden.
Det finns goda skäl att anta att denna standard kommer att utgöra en bas för framtiden.
Vi kan dock inte utesluta att politiska beslut om standarder kommer att behövas i framtiden om marknaden inte kan nå en överenskommelse.
Digital-TV distribueras på flera olika sätt som inte är tekniskt helt likvärdiga.
Liksom traditionell TV kan digital-TV sändas både över markbundna nät, kablar och via satellit.
Dessa distributionssystem har i dag olika genomslagskraft, men satellitdistributionen är dominerande.
I morgon kan dock kabeldistributionen vinna terräng.
Med kabeldistribution finns det en inbyggd returkanal som omedelbart ger tillgång till interaktiva tjänster på nätet.
Jag tror att tillgången till interaktiva tjänster är A och O för att digital-TV skall bli en av de viktiga portarna till informationssamhället.
De olika distributionssystemen innebär att digital-TV också kan bli en särskilt viktig port för glesbygden till Internet.
Slutet för de analoga TV-sändningarna och total övergång till digital-TV är viktiga för att vi skall kunna utnyttja den begränsade resursen radiospektrum på ett effektivt sätt.
Ännu har ingen vågat definiera under vilka villkor de analoga sändningarna kan upphöra.
Digitalisering innebär utmaningar, kanske särskilt för public service-företagen.
Företagen kan inte subventionera den extra utrustning som behövs på samma sätt som de konventionella operatörerna.
Hur skall uppbörden av licensavgifter ske i länder som finansierar verksamheten på detta sätt och som har Free To Air Tradition?
Jag vill också påpeka att föredraganden kraftigt stöder must carry-principen, eller skyldigheten för kabelföretagen att sända kanaler och att det skall fortsätta.
Men å andra sidan får vi inte ställa sådana krav att utvecklingen av just de interaktiva tjänsterna hindras eller äventyrar viljan att investera i att uppgradera nätet.
Även public service-företag som tidigare har sänt sina program fritt håller nu på att sätta upp gränser och försvårar gränsöverskridande sändningar.
I bakgrunden finns upphovsrättsliga frågor.
TV-företagens upphovsrättsorganisationer bör utnyttja nya möjligheter för att ge dem som vill titta på digitalprogram rätt att göra det också utanför sändarlandets gränser.
Detta är ett mål som redan fördragen förpliktar oss att uppnå, och i enlighet med direktivet " Television Without Frontiers "..
