# ID: svediakorp-gov401104
# author: Souchet (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 401
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag kan försäkra er att offren från katastrofen med Erika förväntar sig annat än den extremt bleka text som vi skall uttala oss om i den andra behandlingen.
Visserligen kom kommissionens förslag till beslut i december 1998 och Erikas förlisning ägde rum i december 1999.
Men just det magra innehållet i detta förslag, trots ett stort antal oljeutsläpp långt före Erikas, vittnar om en mycket oroande avsaknad av beslutsamhet.
Inom ett område av gemensamt intresse som är så uppenbart, skulle det ha varit prioriteternas prioritet att göra allt för att undvika att liknande katastrofer upprepas och snarast utarbeta en effektiv och förebyggande bestämmelse.
Men det fåtal åtgärder som i dag läggs fram för oss, i syfte att utgöra en gemenskapsram för samarbete, gäller bara konsekvenserna av föroreningarna, särskilt när det handlar om att överföra information, och förblir stumma när det gäller förebyggande.
Dessutom visar denna tunna text hur stram och trög gemenskapens förfaranden är, som inte under arbetets gång kan införliva konsekvenserna av nya viktiga händelser som Erikas förlisning.
Den har ändå visat på de mycket allvarliga konsekvenserna av oklarheten i kedjan av operatörer, avsaknaden av förorenarens ansvar, bristen på avvärjande sanktioner och otillräckliga ersättningsmekanismer.
I den text som läggs fram för oss tas inte någon av dessa grundläggande frågor upp och är inspirerad av en filosofi som låter den fria rörligheten få företräde framför alla andra beaktanden, bl.a. det om säkerheten för våra territorier och havsområden liksom för den befolkning som lever där och lever av den.
Sex månader efter katastrofen med Erika, medan hela Atlantkusten har det svårt, har egentligen ingenting hänt.
Om en liknande katastrof som den med Erika ägde rum i dag, skulle allt gå till på samma sätt, eftersom ingenting egentligen har ändrat sig, och det är inte denna milda text som i någon större utsträckning kommer att hjälpa offren som i dag kämpar med svåra problem.
Man aviserar lagstiftningsförslag, kanske i slutet av året.
Det skulle i så fall vara på tiden.
När kommer man då äntligen att vända sig till parlamentet?
För närvarande, herr talman, försöker man genom några ändringsförslag att i den gemensamma ståndpunkten införa principen om att förorenaren betalar.
Vi kommer naturligtvis att stödja dem.
