# ID: svediakorp-gov401043
# author: Maaten (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 884
# sentences: 60
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Herr talman!
Vad är det egentligen som Europaparlamentet och Europeiska kommissionen och våra hälsovårdsministrar lägger sig i?
Det här jag många människor undra.
Tobak är ett njutningsmedel.
Man förväntas njuta av det och låt inte politikerna förstöra den njutningen.
Men så hänger det naturligtvis inte ihop.
Ja, den fria valmöjligheten och det egna ansvaret måste finnas kvar.
Det vill säga, ett beslut som fattats av en vuxen person på grundval av fullständig information.
Det är precis där som skon klämmer.
Min inställning är att rökare har otillräcklig information om följderna av tobaksanvändning och att de inte tar tillräcklig hänsyn till sin omgivning.
Det lägger vi oss i.
Och med rätta!
Oundvikligen är det i samband med ett sådant direktiv hälsoaspekterna som är mest iögonenfallande.
Det handlar dock i huvudsak om ett direktiv för den inre marknaden och därför har artikel 95 i fördraget använts som rättslig grund.
Det betvivlas av utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden och dess föredragande har också öppenhjärtigt talat om det för oss i utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor.
Tvivlet har antagligen förstärkts av det ärende om direktivet för tobaksreklam som nu behandlas i domstolen i Luxemburg.
Jag delar emellertid inte de tvivlen helt och hållet.
Om det hade varit ett folkhälsodirektiv så skulle andra åtgärder ha föreslagits.
Då hade vi talat om försäljningsställen.
Då hade vi talat om rökning på arbetsplatsen.
Då hade vi talat om rökning på offentliga platser.
Då hade vi kanske talat om en minimiålder, vilket jag förresten inte är någon förespråkare för själv.
Då hade vi absolut talat om den effektivaste politiken mot tobak, nämligen en prispolitik.
Vi behöver bara se till det brittiska och det svenska exemplet för att se att det fungerar.
Vi talar om en sammanslagning och anpassning till nya insikter av tre befintliga direktiv, av vilka två redan prövats av domstolen och där hade man inga kommentarer angående den rättsliga grunden.
Det här förslaget till direktiv har för litet gemensamt med det som just nu behandlas i Luxemburg för att de två skall kunna jämföras med varandra.
Harmonisering av den inre marknaden för tobaksprodukter är dock en brådskande nödvändighet.
Vi har nu ett virrvarr av nationella regler som leder till handelshinder och även till orättvisa mellan konsumenterna.
Harmonisering är därför bra för industrin och bra för folkhälsan.
Resultatet av våra diskussioner är till exempel utvecklingen av gemensamma testmetoder och en positiv lista över tillsatser, såsom den som redan nu finns i Frankrike, i Tyskland och i Belgien.
Jag skulle gärna själv ha föreslagit en sådan lista.
Jag anser emellertid att det finns för stor osäkerhet runt en sådan lista för att kunna föreslå den nu.
Miljöutskottets förslag skulle dock leda till att en sådan lista skulle upprättas redan år 2004.
Större öppenhet angående ingredienser och tillsatser är också en del av den här testordningen och likaså ställande av villkor för import och försäljning i Europeiska unionen och naturligtvis även för export.
Vi står dock öppna för den europeiska industrins problem i det avseendet och förslaget om möjlighet till uppskov fram till år 2006 antogs därför i utskottet.
Vi vill ge konsumenterna valfrihet på grundval av en fullständigare information.
Det bästa kommunikationsmedlet är då själva paketet.
De nuvarande varningstexterna på 4 procent på paketets fram- och baksida visar sig vara fullständigt ineffektiva och även förolämpande förenklade.
Det handlar i första hand om missvisande information.
Termer som light, ultra light och låg tjärhalt och liknande stämmer inte.
Även uppgifter om de olika tjär-, nikotin- och måhända kolmonoxidhalterna väcker en falsk bild av, och särskilt unga kvinnor drabbas av det, att vissa cigaretter är mindre ohälsosamma än andra.
Den terminologin måste försvinna.
Dessutom behöver vi mer hjälpsam information och rökare vill det också.
De vet att rökning är ohälsosamt men för övrigt ytterst litet.
Jag har lagt fram ett ändringsförslag som snyggar till miljöutskottets förslag en aning i det avseendet.
För den texten behövs mer plats och helst även illustrationer.
Hur mycket plats?
Nja, tillräckligt.
Utskottet för miljö säger 40 procent eller 50 procent.
Ett förslag gällde 35 procent eller 45 procent och det har jag via min partigrupp lagt fram igen.
I alla fall får det inte vara mindre än 30 procent varningstext på paketen.
Det är den siffra som redan nu gäller i Polen.
Därför tycker jag att Europeiska kommissionens 25 procent inte räcker även om det är ett stort steg i rätt riktning.
Slutligen vill jag gärna tacka kollegerna för det anmärkningsvärda samarbete som vi haft med Europeiska kommissionen och med rådets ordförande.
Jag tror att det skall leda till en bättre politik.
Även dialogen med hälsoorganisationer och med industrin har varit positiv.
Parlamentet har också valfrihet och kan använda den nu.
Ett val mellan att knorra ute i marginalen eller att vidta handlingskraftiga åtgärder.
Jag uppmanar parlamentet att visa mod att gå långt, det är nämligen bättre för alla parter.
