# ID: svediakorp-gov400878
# author: Blokland (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 272
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är bättre att förebygga än att bota.
Det förefaller vara ett omöjligt uppdrag i fallet med kvinnohandel.
Inom Europeiska unionens territorium och i synnerhet även i de central- och östeuropeiska länderna rör det sig om en florerande kommersiell exploatering av kvinnor.
Det framgår av föredragandens betänkande att de hittills vidtagna åtgärderna inte har varit av någon större betydelse.
Om vi verkligen vill förebygga kvinnohandel, då måste vi övergå till ett annat tillvägagångssätt.
Genom att anpassa immigrations- och asylpolitiken och legalisera prostitution kan vi inte sätta stopp för denna handel.
Och även om jag generellt är förespråkare för goda arbetsförhållanden så kan inte heller sådana förhindra kvinnohandeln.
Så länge det för övrigt finns efterfrågan på prostituerade finns det alltid kvinnor att hitta som lockas av förespeglade bättre framtidsutsikter och som därigenom, ofta utan att veta om det, erbjuder sig som handelsvara.
Det är inte bara samvetslösa kriminella organisationer som medverkar till detta slavarbete för dessa chanslösa kvinnor, utan även rika kunder och mindre rika kunder.
Denna klyfta mellan fattig och rik kan vi inte överbrygga med ett par initiativ organiserade på gemenskapsnivå.
Vid sidan av en generös utvecklingspolitik för att förbättra levnadsvillkoren för kvinnorna i deras egna länder är det nödvändigt att ta itu med normlösheten i vårt samhälle.
Genom att införa stränga straff för kriminella organisationer som ägnar sig åt människohandel understryker vi att vi fördömer sådana förfaringssätt.
Det är bara på det sättet som man effektivt kan få bukt med kvinnohandeln.
Jag tackar föredraganden för hennes mycket värdefulla betänkande.
