# ID: svediakorp-gov400776
# author: Boumediene-Thiery (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 532
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Tre år efter Amsterdamfördraget och införandet av den berömda artikel 13, som fick så mycket bläck att flyta, föreslår rådet två direktiv som syftar till att genomföra principerna i detta fördrag.
Vi kan bara glädjas åt rådets strävan efter att lyckas, särskilt i en tid när vissa partier inom den traditionella högern inte längre tvekar att träffa överenskommelser med extremhögern- det var fallet i går, i Frankrike, det är fallet i dag i Österrike, och det kommer kanske att ske i Italien i morgon.
Att fastställa en europeisk minimiram för att bekämpa diskriminering är ett brådskande behov.
Direktivet om kampen mot diskriminering på grund av ras eller av etniska skäl går i denna riktning genom att bl.a. föreslå omvänd bevisbörda, successivt införande av positiv diskriminering - effektivare än bara teoretisk jämlikhet - samt erkännande av indirekt diskriminering.
Alla dessa aspekter vittnar om en verklig vilja att gå framåt.
Vissa brister måste emellertid påpekas.
Vår föredragande tog upp några.
Exempelvis frågan om kostnadsfria förfaranden för kärande och den nödvändiga utvidgningen av möjligheten att föra talan inför rätta för grupper eller sammanslutningar.
Men det finns två andra brister som jag skulle vilja ta upp.
Den första är av allmänt slag.
Hur kommer det sig att rådet nöjt sig med att behandla etnisk och rasmässig diskriminering utan att försöka skapa en allmän lagstiftningsram för all slags diskriminering?
Att peka ut en typ av diskriminering bland andra låter oss förstå att viss diskriminering är mindre klandervärd än annan.
Det är oacceptabelt.
Ett andra direktiv, om diskriminering på arbetet, skall snart granskas.
Rådet måste alltså skynda sig att lämna ett förslag till direktiv och där införliva alla former av diskriminering.
Det är ett absolut krav, för de mest utslagna är de som drabbas av flera slags diskriminering.
Att skydda dem mot en enda typ av diskriminering hjälper dem bara delvis.
Den andra bristen är att diskriminering av religiös art har uteslutits i direktivet.
Personligen tycker jag det är mycket beklagligt att religiös diskriminering inte behandlats samtidigt som rasmässig eller etnisk diskriminering, eftersom de olika typerna av diskriminering enligt min mening är mycket förbundna med varandra.
Hur kan man exempelvis definiera den judiska identiteten?
Hatet mot judarna som fortfarande är utpräglat i många länder handlar det inte lika mycket om antisemitism, alltså etniskt ursprung, som religiösa aspekter?
Diskrimineringen av nordafrikanska gemenskaper i Europa är också dubbel.
Man kan till och med säga att rädslan för islam fungerar som katalysator för en rasism mot dessa grupper.
Att då begränsa direktivet till rasmässig och etnisk diskriminering riskerar att lämna dörren öppen för tvetydiga tolkningar som domarna skulle få svårt att göra sig av med.
Avslutningsvis förefaller det mig grundläggande att rådet antar ett integrerat synsätt när det gäller de rättsliga verktyg som bör inrättas för att överföra denna artikel 13 till vardagen.
Att splittra kampen mot diskriminering i flera texter förefaller mig farligt för den totala sammanhållningen av bestämmelserna mot diskriminering och försvagar dem dessutom.
