# ID: svediakorp-gov400753
# author: Figueiredo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 291
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(PT) Det är värt att notera att Europeiska unionens globala forskningsansatser de sista tio åren har minskat i förhållande till BNP, trots de europeiska institutionernas alla intentioner för den nya ekonomin när det gäller övergången till en digital ekonomi baserad på kunskap och driven av nya tillgångar och tjänster.
EU lägger i snitt 1,8 procent av BNP till forskning medan Amerikas förenta stater använder 2,8 procent och Japan 2,9 procent.
Enligt Europeiska kommissionens uttalande ökar skillnaden i de totala anslagen för statlig och privat forskning mellan USA och EU kontinuerligt, från 12 miljoner euro 1992 till nästan 60 miljoner euro 1998.
När det gäller anställning går 2,5 forskare per tusen arbetstagare i Europa, vilket skall jämföras med 6,7 per tusen i USA och 6 per tusen i Japan.
Samtidigt vet man att forskning och teknik bidrar med mellan 25 och 50 procent till den ekonomiska tillväxten och att det är en avgörande faktor för de europeiska medborgarnas konkurrenskraft, sysselsättning och livskvalitet.
Hur kan därför de femton medlemsstaternas stats- och regeringschefer satsa på ett nytt strategiskt mål för nästkommande tioårsperiod, att göra det europeiska ekonomiska området till världens mest konkurrenskraftiga baserat på kunskap och där man är i stånd att garantera en hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och med större social sammanhållning utan att signifikativt ändra forskningspolitiken, i synnerhet när det gäller forskningsanslagen?
Det är genom offentliga investeringar och garantier för arbetstagarnas rättigheter, och inte genom att insistera på en avreglering av bassektorerna och den grundläggande offentliga servicen eller en mera flexibel arbetsmarknad, som man kan nå starkare utveckling.
Betänkande (A (-0125 / 2000) av Smet / Gröner
