# ID: svediakorp-gov400718
# author: Kuntz (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 531
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) I Ferbers betänkande som vi diskuterar i dag uttrycks oron för en stramare budgetpolitik för vår institution, något som vi välkomnar.
Den begränsade ökningen på ca 2,28 procent av parlamentets budget som föreslås för budgetåret 2001, eller ca 987,8 miljoner euro, förefaller oss godtagbar, särskilt som detta förslag innebär att hänsyn tas till en inflationsnivå på i storleksordning 2 procent, vilket verkar realistiskt.
Det belopp som föreslås motsvarar 20 procent av anslagen under rubrik 5 och ligger därmed under det tak som Europaparlamentet fastställt för år 2001.
Men med tanke på att det är nödvändigt att inse konsekvenserna, inbegripet de språkliga, av den framtida utvidgningen, förutsätter denna begränsade ökning av vår institutions budget mer än någonsin en rationell och ansvarig hantering av kammarens budget.
När det gäller personalpolitik är det också lämpligt att, såsom krävs i betänkandet, analysera de aktuella profilerna i institutionens personal, naturligtvis med tanke på parlamentets utveckling, för att på bästa sätt förbereda nödvändiga strukturanpassningar.
Beträffande kommentarerna från revisionsrätten om de politiska gruppernas utgifter tycks resolutionen gå i rätt riktning när den uppmanar parlamentets presidium och institutionens generalsekreterare att garantera total öppenhet när det gäller anslagens utnyttjande.
Emellertid kan den franska delegationen i Gruppen Unionen för nationernas Europa inte instämma i idén om att i en separat budgetpost föra in anslag avsedda för de europeiska politiska partierna eftersom, det betvivlar vi inte ett ögonblick, det bara på sikt skulle syfta till att uppvärdera allianser, sammanslutningar och grupper av europeiska politiska partier som huvudsakligen är inriktade på federalism och antirasism.
På språkområdet - ett av de mest känsliga områdena av naturen, eftersom det gäller vår identitet, vår kultur och vår stolthet - känner vi alla mer eller mindre tydligt att vi kommit till en situation som inte kan fortsätta, särskilt inte med tanke på den kommande utvidgningen.
Vi måste därför fundera, agera klokt och försiktigt, men inte okänsligt, och utan att förlora tid.
En av de vägar man kan gå skulle vara den som erkänner rätten för var och en av oss folkvalda, den obestridliga rätten att kunna uttrycka sig på sitt språk, som tolkas och översätts till ett av de mest använda språken, på grund av den demografiska och kulturella verkligheten, men också den ekonomiska som gäller i Europeiska unionen, nämligen franska, tyska och engelska.
På så sätt skulle man kunna förena respekt för identiteter, nationer och kulturer i Europa med effektivitet till lägre kostnad i det dagliga arbetet vid de europeiska institutionerna.
Denna lösning skulle också ha fördelen att beakta de tre kulturella huvudgrenarna som är ursprunget till Europeiska unionen i dess nuvarande utformning.
Jag talar om den latinska, anglosaxiska och germanska beståndsdelen.
Denna lösning skulle också erbjuda den obestridliga fördelen att komma kandidatländerna i Europa till del, vars första utländska språk är antingen franska, tyska eller engelska.
Om ett av dessa språk är viktigt framför allt i Europa, är de två andra viktiga på världsnivå.
