# ID: svediakorp-gov400676
# author: Mathieu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 310
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Kära kolleger!
Att ta upp ett problem innebär redan att man erkänner att det är allvarligt.
500 000 personer som är offer för människohandeln kommer varje år till Västeuropa.
Vi måste snarast ge oss på kvinnohandeln, för när unionen aviserar sin övertygelse att kämpa mot tvättning av pengar, narkotikahandeln och den organiserade brottsligheten, glömmer vi att människohandeln är en av de stora sidorna av den organiserade brottsligheten.
Jag skulle vilja lyckönska Sörensen till hennes betänkande, som kommer strax före unionens utvidgning till länderna i Central- och Östeuropa, vilka ofta utpekats som ursprungs- eller transitländer när det gäller prostitution och modernt slaveri.
När det gäller metoden skulle jag vilja säga att kampen mot människohandeln inte nödvändigtvis bedrivs genom att fullständigt överföra förfarandet till gemenskapsnivå utan genom ett nära samarbete mellan stater och unionen, under Europols och Interpols ledning, vilka är mellanstatliga strukturer som visat sig effektiva på området.
Vår målsättning är att handeln med människor skall betraktas som ett brott som bestraffas hårt i alla medlemsstater och att nätens anstiftare straffas på ett föredömligt sätt.
I de olika lagstiftningarnas nuvarande form möts vi av en stor mångfald strafftraditioner i våra medlemsstater.
Att formulera exakta anklagelser på gemenskapsnivå skulle alltså leda till en återvändsgränd.
Vi borde snarare låta oss inspireras av metoden i Schmids betänkande om bedrägeri och förfalskning av betalningsmedel.
Ministerrådet skulle då på förslag från kommissionen upprätta en lista över brottsliga handlingar som skall bekämpas, och ålägga medlemsstaterna att tolka dessa handlingar i brott utifrån respektive juridisk tradition.
Sammanfattningsvis är jag säker på att vi på detta sätt skulle vara mer effektiva i de åtgärder vi bedriver mot denna farsot.
Vi skulle undvika blindskären med en harmonisering som skulle försena de åtgärder som måste vidtas nu.
