# ID: svediakorp-gov400667
# author: Sörensen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 952
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) Herr talman, kommissionär Diamantopoulou och kolleger!
Jag vill först och främst tacka alla som har medverkat till detta betänkande, alla personer, men även kollegerna i utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor och likaså tolkarna, för de har gjort en mycket stor insats.
Detta betänkande är också en reaktion på kommissionens utomordentliga meddelande om vidare åtgärder i kampen mot kvinnohandel.
Som förberedelse till betänkandet anordnade utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor en offentlig utfrågning med experter och i närvaro av ett offer som kom för att vittna.
En delegation från detta utskott där även kommissionär Diamantopoulou ingick besökte ett mottagningscenter för offer för människohandel.
Dessutom skickades en enkät till utrikesministrarna i medlemsstaterna och kandidatländerna om åtgärder mot kvinnohandel.
Resultaten av denna enkät kommer att vidarebefordras till Europeiska kommissionen.
Betänkandet är i första hand inriktat på kampen mot kvinnohandel, men även mot handel med barn och män: mot människohandel i allmänhet.
Det bedrivs handel med barn, men de används som vuxna.
Det förekommer även människohandlare som bedriver handel med män, vilka blir sexuellt utnyttjade.
Sexindustrin är för övrigt inte den enda marknaden för de människor som man bedriver handel med.
I Belgien hamnar 40 procent av offren på arbetsmarknaden, inom textil, hotell- och restaurang, fruktplockning, bagerier, byggnad, som hushållspersonal, som au pair-flickor, där de måste arbeta som slavar under människoovärdiga förhållanden.
Offer rekryteras också på äktenskapsmarknaden och i idrottsföreningar, fotbollsklubbar.
Enligt uppskattningar från Förenta nationerna och Internationella organisationen för migration, IOM, faller fyra miljoner människor offer för människohandel per år, varav 500 000 kommer till Europa.
Allt pekar på att antalet offer ökar och att tillströmningen från länderna i Central- och Östeuropa har ökat dramatiskt vid sidan av den befintliga strömmen från Afrika, Latinamerika, det karibiska området och Asien.
I en rapport från Förenta nationerna betonas kraftfullt att människohandel är en av de snabbast växande formerna av organiserad brottslighet.
De enorma vinsterna och den relativa säkerheten för gärningsmännen som denna handel genererar gör att man inte är främmande för detta.
Straffen för narkotikasmuggling är till exempel mycket högre än straffen för kvinnohandel.
Offren är på grund av sin ofta illegala situation inte i stånd att göra sin stämma hörd.
Med tanke på att det finns tydliga tecken på att dessa problem utvecklas inom ett område där internationella nätverk opererar är det viktigt att man tar itu med dessa problem och angriper dem på Europanivå.
För att på ett adekvat sätt ta itu med människohandel behövs i första hand en tydligt specificerad definition av människohandel.
Vidare måste man prioritera kampen mot de organiserade nätverk som inte bara sysslar med människohandel utan även med allehanda andra typer av brottsliga handlingar som till exempel handel med narkotika, vapen och liknande.
Jag välkomnar därför de nya gemenskapsinitiativen beträffande penningtvätt, där även inkomster från kvinnohandeln spelar en viktig roll.
På det europeiska planet har redan olika initiativ tagits.
Medvetandegörandet har kommit i gång bra, aktiviteter från Interpols och Europols sida, initiativ i varje enskild medlemsstat, Habitat-projekt och så vidare.
Men harmoniseringen av de olika nationella lagstiftningarna på detta område, vilket leder till divergerande metoder för upptäckt och åtal, måste behandlas med prioritet på Europanivå.
Av en enkät som genomfördes inom ramen för detta betänkande framgår tydligt att det förekommer stora skillnader mellan medlemsstaterna och kandidatländerna sinsemellan.
I vissa länder finns det en sträng lagstiftning om prostitution, men de har inte ens någon lagstiftning med avseende på människohandel över huvud taget.
Genom införandet av Stop-programmet har Europa på ett aktivt sätt dragit fördel av ämnets aktualitet och öppnat möjligheter till samarbete.
Förra året antogs Daphne-programmet av rådet.
Det är ett nytt politiskt instrument som är avsett att förebygga alla former av våld mot kvinnor och barn, såväl kroppsligt, sexuellt som psykiskt.
Det är uppmuntrande att kommissionen under första halvåret i år ämnar lägga fram förslag för harmonisering av de straffrättsliga bestämmelserna i medlemsstaterna beträffande människohandel med tanke på sexuell exploatering och särskilt för att bevilja temporära uppehållstillstånd till offer som är beredda att medverka i den utredning som är nödvändig för en process mot handlarna.
När jag gick igenom ändringsförslagen fick jag ett intryck av att en del vill missbruka detta betänkande, som handlar om offer för människohandel, för att driva fram en diskussion om prostitution.
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor valde uttryckligen att tala om kvinnohandel inom ramen för detta betänkande, om påtvingad prostitution.
En debatt om huruvida prostitution skall förbjudas eller legaliseras är visserligen angelägen, men kan inte föras här nu med tanke på offren för människohandel.
Som jag sade är människohandel inte något problem som enbart beror på en efterfrågan på prostitution.
Dessutom är det särskilt svårt för offren för kvinnohandel att återintegreras på den plats de kommer ifrån och till och med inom familjen.
Om de som offer har arbetat inom prostitutionen stigmatiseras de som prostituerade för resten av livet.
En gång hora, alltid hora.
De initiativ som tagits utgör ett första steg mot en lösning, men antalet offer fortsätter att stiga.
Vi har således en hel del arbete framför oss.
Vi har lagt fram förslag inom ramen för prevention, hjälp till offer och lagstiftning.
Ett samhälle som konfronteras med ett sådant fenomen har en moralisk skuld gentemot offren och måste högprioritera kampen mot människohandel och stödet till offren.
