# ID: svediakorp-gov400598
# author: Bodrato (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 252
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag tänker begränsa mig till att understryka tre frågor som tagits upp av kommissionär Busquin och som återges i det betänkande vi diskuterar.
Den första avser det nära sambandet mellan forskning, tillväxt i ekonomin och sysselsättning.
För att kunna bemöta utmaningen från USA är det nödvändigt att unionen i dess helhet, men framför allt vissa länder, avsätter större resurser till forskning och främjar investeringar från privata företag.
Jag håller med dem som föreslår skattelättnader, harmoniserade på europeisk nivå, som en rekommendation för medlemsstaterna.
För det andra: forskning och utveckling ger numera upphov till ett i hög grad integrerat system.
Inom vissa områden är det svårt att skilja mellan grundforskning och tillämpad forskning, men det är nödvändigt att den offentliga finansieringen och även de europeiska programmen i huvudsak är orienterade mot mål på medellång och lång sikt, inte bara av ekonomisk art, medan det åligger företagen själva att svara för kompetensen när det gäller den marknadsanpassade forskningen.
För det tredje: " territorialiseringen " av forskningspolitiken och förstärkningen av regionernas roll.
Den territoriella dimensionen när det gäller forskningspolitiken har betydelse framför allt när det gäller spridning av den vetenskapliga kunskapen och tekniken till de små och medelstora företag som är typiska för många industriregioner.
De små och medelstora företagen är en styrka för den europeiska industrin, framför allt i vissa länder, men deras ställning är marginell när det gäller forskningssystemet.
