# ID: svediakorp-gov400595
# author: Matikainen-Kallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 348
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag tackar föredraganden för ett värdefullt arbete.
Betänkandet blev genom ändringar i utskottet mera omfattande, i frågor som rör forskning får man inte enbart koncentrera sig på vetenskapliga sammanslutningar.
Även små- och medelstora företags (SME) centrala roll som motor för innovationer och forskningsverksamhet måste klart hållas i minnet.
Kommissionens meddelande ger en onödigt ensidig bild av den europeiska forskningens utmaningar.
Man ser i meddelandet att man vid förberedelserna inte horisontellt utnyttjat de olika generaldirektoratens sakkunskap.
Eftersom debatten om forskningen till exempel har beröringspunkter med unionens utvidgning och SME-sektorns vitalitet hade man önskat att kommissionens meddelande innehållit mera visioner och konkretiseringar.
Det räcker inte med att man vitt och brett talar om unionens konkurrenskraft.
Nyckelord i forskningspolitiken är flexibilitet, globalt tänkande och ett mer effektivt resursutnyttjande än i dag.
Det måste lämnas tillräckligt med plats åt den vetenskapliga autonomin och medlemsstaternas egna forskningspolitiska tyngdpunkter.
Därför måste man noggrant tänka efter vad man i framtiden vill ha ut av de gemensamma forskningscentra som framhålls i kommissionens meddelande.
I vilket fall som helst är det inte ändamålsenligt att rollen för unionens forskningscentra utvidgas så att de nationella forskningsinstitutens verksamhet försvåras när resurserna omfördelas.
Forskningens inre marknadstänkande skapar mest mervärde just genom forskning som finansieras med icke-offentliga medel och genom en jämnare fördelning av know-how.
I praktiken har det visat sig att man med hjälp av ramprogram inte kan reagera tillräckligt flexibelt när det gäller sådana problem som kräver snabba åtgärder, såsom BSE-krisen.
En utökning av forskarnas behovsbundna rörlighet samt en effektivisering av samarbetet mellan EU: s och Östeuropas vetenskapliga organisationer skapar exempelvis en trovärdig grund för olika forskningsprojekt.
I den här debatten måste man också särskilt fästa uppmärksamhet på kvinnornas ställning i den europeiska forskningspolitiken.
Framför allt inom IT-branschen, som lider av brist på arbetskraft, är de teknikkunnigas skara alarmerande mansdominerad.
EU måste se det som en av sina mest centrala utbildnings- och forskningspolitiska utmaningar att väcka kvinnornas intresse för den här sektorn.
