# ID: svediakorp-gov400587
# author: Novelli (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 395
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, mina kära kolleger!
Det utmärkta betänkandet av Plooij som vi nu behandlar, om Europeiska kommissionens meddelande " Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet ", har väckt ett genuint intresse i kammaren, att döma av det faktum att nära 150 ändringsförslag har ingivits.
Forskningens utveckling i Europeiska unionen är uppenbarligen en av nycklarna till framtiden.
Det 21: a århundradet kommer att bli kunskapens och hjärnkontorets århundrade.
Kommunikationens framsteg påskyndar spridningen av kunskap, vilket Internets utveckling visar, och de är en mäktig faktor bakom den ekonomiska tillväxten.
Forskning i bred bemärkelse är således mer än någonsin en grundläggande framtidsfaktor.
Enligt kommissionens siffror lider Europa av en viss eftersläpning i förhållande till Förenta staterna.
Några exempel: det genomsnittliga stödet till forskningen i unionen som helhet är endast 1,8 procent av BNI, mot 2,8 procent i Förenta staterna; antalet europeiska högskolestudenter i Förenta staterna är två gånger högre än antalet amerikanska studenter i Europa.
På det området har jag några synpunkter om såväl kommissionens förslag som betänkandet av Plooij.
Den första är att de europeiska investeringarna i forskning är minst lika betydelsefulla som ett europeiskt forskningsområde.
I Förenta staterna bryr man sig något mindre om semantik och något mer om konkreta åtgärder.
Den andra är att nära två tredjedelar av forskningen bedrivs av privata företag och att Europeiska unionen därför måste koncentrera sina investeringar med hänsyn till denna realitet.
Den tredje synpunkten är att vi absolut måste undvika allt som både på nära och långt håll liknar en europeisk superplan för forskning, något som påpekades för en stund sedan.
Forskning är i första hand frihet, inte en plan.
Kommissionens meddelande och vår kollegas betänkande innehåller allt.
Men när det gäller förslagen saknas det en rangordning för prioriteringarna, något jag skulle vilja föreslå.
Denna rangordning bör utgå från forskarna och företagen.
Forskarnas levnadsvillkor i Europa måste absolut främjas.
Och när det gäller företagen måste vi uppmuntra deras investeringar i forskning.
Min slutsats är: satsa först på människorna, sedan på företagen och se till sist till att Europeiska unionen varken hindrar somligas verksamhet eller andras utveckling.
Så bör vår strategi se ut.
Området ...
(Talmannen avbröt talaren.)
