# ID: svediakorp-gov400571
# author: Radwan (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 503
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Först ett stort tack till kommissionen och till föredraganden för det arbete de presterat och för ett gott samarbete.
I fråga om rymdfärder handlar det ju om ett högteknologiskt område som har en stark framåtverkande karaktär och tar fram tillämpningar i dag som kommer att stå den breda massan till förfogande först om en tio-femton år.
Europa konkurrerar här med länder som USA, som naturligtvis ligger främst, men även olika asiatiska länder och Ryssland.
Vi måste se till att Europa positionerar sig starkare på detta strategiska område och skaffar sig en ledande roll.
Ett positivt exempel här är den allom bekanta Airbus, som genom åratal av samarbete mellan länder och industrier har lett till att vi i dag spelar en ledande roll i den civila flygplansindustrin och på vissa segment till och med har en 50-procentig marknadsandel.
Här handlar det alltså inte bara om själva rymdfärden, utan även om frågan om Europas framtida konkurrenskraft.
Några exempel har ju redan nämnts: studier av jordklotet, telekommunikation, miljöskydd, säkerhet.
Det är inte bara fråga om den praktiska tillämpningen, utan också om forskningen, som sagts.
Tre punkter skulle jag vilja ta upp här, som är viktiga för mig.
En är det framtida samarbetet mellan ESA, Europeiska unionen och även medlemsstaterna.
Med bibehållen subsidiaritet bör medlemsländerna absolut ges ett visst eget utrymme.
Men vi bör också, just på grund av att det är en så kapitalintensiv verksamhet, åstadkomma en bättre samordning mellan de länder som deltar i ESA och medlemsländerna i EU.
Vi måste också skapa en pendang till industrin.
Industrin håller på att konsolidera sig.
Det finns allt fler public private partnerships på området.
Därför är det bråttom med att ge industrin en samtalspartner som den kan tala med och som inte bara utgör en förvaltning som tiger stumt.
Det andra är den framtida kommersialiseringen.
Vi måste se till att produkterna och tillämpningarna från rymdfärderna i framtiden också kommer till praktisk användning för konsumenterna.
Här måste nya möjligheter öppnas, i synnerhet för de små och medelstora företagen, start-up companies, vilka för med sig innovationsmöjligheter.
Galileo är ett nyckelord i detta sammanhang.
Här befinner vi oss naturligtvis i konkurrens med det amerikanska GPS-systemet.
Men jag tror att om vi bidrar mer till kommersialiseringen så kan vi också få ut en större mängd innovationer ur hela systemet.
Det tredje området av vikt är det som gäller Västeuropeiska unionen, den yttre säkerheten.
I Kosovokonflikten fick vi ju erfara vad det betyder att inte ha ett eget informationssystem.
Därför bör vi hålla denna option öppen för oss, om VEU integreras i EU.
En egen utrikes- och säkerhetspolitik måste också innehålla en egen informationsförmåga.
Denna väg bör vi inte på förhand stänga för oss, utan alltid behålla i minnet att den finns.
