# ID: svediakorp-gov400570
# author: Alisandrakis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 726
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, mina damer och herrar kolleger!
Då Sovjetunionen sände upp den första satelliten 1957 markerade det starten på utforskningen av rymden och samtidigt utgjorde det början på en ny epok för mänskligheten.
Människans möjlighet att sända upp rymdfarkoster har utvidgat våra gränser långt bortom jordatmosfären och har gett oss en mängd nya kunskaper om solsystemet, men också om hela universum.
Samtidigt har det gett möjlighet till praktiska tillämpningar som har förändrat våra liv.
Användningen av satelliter i telekommunikation, i väderprognoser, fjärranalys av jorden och navigering, är så utbredd att man har svårt att föreställa sig att dessa verksamheter skulle kunna fortsätta utan användning av rymden.
Dessutom har de höga tekniska kraven på rymdapparaturen blivit utgångspunkt för enorma tekniska framsteg som gradvis nått in i vårt vardagsliv.
Rymden har också alltid haft en strategisk betydelse eftersom den som kontrollerar rymden samtidigt också kontrollerar jorden.
Rymden är en sektor där framför allt det internationella samarbetet är särskilt betydelsefullt.
Inom Europa har Europeiska rymdstyrelsen (ESA), som är en oberoende organisation i vilken 14 europeiska länder deltar, varav 12 är medlemmar i Europeiska unionen, spelat en avgörande roll i samarbetet för utforskning av rymden, tillämpningar i rymden, och för utveckling av forskning från rymden.
Både rådet, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet har sysslat med rymdpolitiska frågor vid flera tillfällen hittills.
Som diskussionens politiska huvudfråga har framträtt utformandet av ett sammanhållet synsätt rörande rymden samt främjandet av ett samarbete mellan Europeiska unionen och ESA grundat på konkreta mål inom en tydlig ram.
Arbetsdokumentet från Europeiska kommissionen som vi tar upp i dag kommer som svar på omröstningen i rådet den 22 juni 1998 då kommissionen uppmanades vidta praktiska åtgärder för att främja samarbetet mellan Europeiska unionen - ESA.
I texten diskuteras aspekter på Europeiska unionens rymdpolitik som rör praktiska tillämpningar främst inom områdena för telekommunikation, navigering samt fjärranalys av jorden utan att vare sig utforskning av rymden eller dess användning för vetenskaplig forskning blir omnämnda.
Ur den synvinkeln är dokumentets räckvidd något begränsad eftersom en samlad rymdpolitik inte borde omfatta bara de praktiska tillämpningarna.
Kommissionen uttrycker klart det faktum att ett sammanhållet synsätt är nödvändigt för Europeiska unionen.
I det syftet har redan skapats en rådgivande struktur för rymden och relaterade frågor med aktiv medverkan av ESA.
Denna struktur innehåller en rådgivande grupp för rymdfrågor samt andra grupper på hög nivå.
I Europeiska kommissionens dokument kommer man fram till att Europeiska unionen måste finna nya sätt att sätta en rymdpolitik i verket och man föreslår konkreta grundprinciper.
I resolutionen från utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi uttrycks en stark önskan att rymden skall användas för fredliga ändamål till nytta för hela mänskligheten.
Samtidigt anses det att rymdpolitiken inte bara kan styras av marknaden, och att man med långsiktiga uppskattningar måste beakta nyttan med och riskerna med exploateringen av rymden, inte bara utifrån industrins intressen, utan även för alla människors välfärd.
Resolutionen betonar betydelsen av internationellt samarbete, behovet av att alla medlemsstater deltar i rymdverksamheten, betydelsen av samarbete med tredje land och framhåller att ESA har fungerat effektivt och har spelat en ledande roll inom forskningen, samt för tillämpningar i rymden, både i Europa och globalt.
Utskottet för industrifrågor välkomnar Europeiska kommissionens avsikt att skapa en politisk ram för framtida program och betonar att den måste utvecklas efter omfattande och grundliga överläggningar mellan alla inblandade parter.
Utskottet ansluter sig till en vidare utveckling av uppskjutningssystem, utveckling av nya system för telekommunikation, samt för en utveckling av europeisk medverkan i Station Alphas program och upprepar Europaparlamentets stöd till utvecklingen av ett globalt system för satellitnavigering, det kända Galileo.
Utskottet uppmanar kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, att vidta alla nödvändiga åtgärder för en effektiv användning av rymdsystemen för att hålla miljön och säkerheten under uppsikt, skydda medborgarnas liv och naturtillgångarna, på ett tidigt stadium lokalisera och till och med förhindra naturkatastrofer eller skapade katastrofer samt hjälpa till att bekämpa bedrägerier.
Jag är övertygad om, herrar kolleger, att den diskussion vi för i dag kommer att hjälpa en vidare utveckling av politiken inom rymdområdet.
