# ID: svediakorp-gov400465
# author: Sauquillo Pérez del Arco (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 401
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag har med stort intresse lyssnat till både rådet och kommissionen.
Europeiska socialdemokratiska partiets grupp anser att frågan om den skuld som paralyserar utvecklingen i världens fattigaste länder inte kan behandlas för sig, som ett rent finansiellt problem, utan bör bli föremål för en omfattande och gemensam strategi som i och med utrotandet av fattigdomen kan leda till en utveckling.
Det förutsätter för det första att avskrivningen av skulden inte leder till att andra finansieringskällor avskaffas, utan att avskrivningen blir ytterligare en åtgärd i en gemensam utvecklingspolitik.
För det andra att de medel som frigörs genom avskrivningen omvandlas till medel för den mänskliga utvecklingen, i synnerhet till investeringar i offentlig hälso- och sjukvård och utbildning.
Jag håller inte med om det rådet sade att det kan innebära en ny form av kolonisering.
Så tror jag inte att det är.
För att avskrivningen av skulden skall bli effektiv ur utvecklingssynpunkt förutsätts dessutom, så som vi begär i resolutionen, en global strategi som genomförs i samstämmighet inom och av de internationella finansinstituten.
Europeiska unionen bör som främsta givare av bidrag till utvecklingen samordna sitt agerande i dessa institut och fastställa fattigdomens utrotande som en gemensam målsättning för medlemsstaterna, och en av aspekterna är avskrivningen av de fattigaste ländernas skuld.
Vi står alltså inför ett fall med samstämmighet och samordning mellan gemenskapens politikområden.
Utrikespolitiken och den gemensamma säkerheten som vi alldeles för ofta endast uppfattar som säkerhetspolitik, bör täcka denna aspekt och likaså handelspolitiken och utvecklingspolitiken.
Vad gäller de fattiga länder som är hårt skuldsatta och gynnas av den strategi för skuldavskrivning som redan har antagits av Världsbanken och Internationella valutafonden, så bör de lova att föra en ändamålsenlig makroekonomisk politik, anta vissa mål för en social utveckling, öka statens tillförlitlighet, som är det enda sättet att locka till sig utländska investeringar, samt stärka kapaciteten på det institutionella området.
Genom att förena gäldenärernas och fordringsägarnas agerande i en global strategi i syfte att utrota fattigdomen, är det möjligt att vi kan uppnå mål 15 15 från toppmötet i Köpenhamn om social utveckling, ett mål som vi kan identifiera oss helt med.
Därför uppmanar vi bestämt alla medlemsstater och kommissionen att stödja de internationella finansinstitutens HIPC-initiativ för de fattiga länder som är hårt skuldsatta.
