# ID: svediakorp-gov400462
# author: Gollnisch (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 373
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Afrikanerna, som i dag är 800 miljoner och som kommer att vara dubbelt så många om 25 år, och som givetvis inte är de enda som bor i utvecklingsländer, lever till stor del i misär och utvandrar i allt större utsträckning till europeiska länder, som befinner sig mitt i en demografisk depression.
Man måste komma ihåg att denna fattigdom sammanfaller med 1960-talets oorganiserade avkolonisering, som gjorde att många av dessa länder störtades ned i misär och etniska krig, vilket också hängde samman med installationen av korrumperade diktaturer, som allra oftast var, det måste man erkänna, socialistiska.
Det vi skulle vilja säga är att det utan tvivel är en lovvärd avsikt att avföra de fattiga ländernas skulder och att vi är positiva till avbetalningsplaner, men vi skulle vilja att man på allvar också angriper problemens orsaker.
Vi kan t.ex. konstatera att de afrikanska stater som fram till 1990-talet var förenade med Frankrike genom avtal om ekonomiskt, penningpolitiskt och militärt samarbete också var stabila och relativt välmående tillflyktsorter.
Detsamma gäller de stater som genom den typen av ekonomiska avtal fortfarande är förenade med en västmakt.
För oss framstår det som en mer seriös lösning på tredje världens problem än den förfärande rekommendation som FN utfärdade den 4 januari.
Enligt denna rekommendation bör Europa på 25 års sikt ta emot 159 miljoner invandrare från afrikanska länder, för att råda bot på den sjunkande nativiteten.
Det är inte genom att förflytta den tredje världen till Europa som man kommer att förmå tredje världen att lyckas nå en verkligt tillfredsställande ekonomisk utvecklingsnivå.
Den verkliga lösningen finns i Afrika, i en utvecklingspolitik som gör att afrikanerna kan bo i sina egna länder, och i det avseendet måste man fundera över frihandelns påstådda nytta.
För vår del tror vi inte att den är reell eller snarare att reella effekter endast uppnås när det är fråga om länder med en jämförbar ekonomisk och social utvecklingsnivå, och att det endast är i skydd av säkra gränser och tullavgifter som dessa länder successivt kommer att gå från ett hantverkssamhälle till en industrialisering.
