# ID: svediakorp-gov400459
# author: Veltroni (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 590
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Medan vi genomför denna debatt utspelas i Sierra Leone ännu en i raden av episoder i en tragedi som har pågått i tio år: ett inbördeskrig som har orsakat 50 000 dödsfall, 2 miljoner hemlösa, 40 000 män och kvinnor i alla åldrar har bestialiskt lemlästats i en systematisk terrorkampanj.
Liknande humanitära katastrofer drabbar i dag stora delar av Afrika och når ända till saharawi-folket, som vi träffade i morse här utanför.
Globaliseringens baksida utgörs av fattigdom, skuldsättning av de fattigaste utvecklingsländerna, spridning av konflikter som minskar utrymmet för deras utveckling och som i sin tur ger näring åt nya konflikter och ny fattigdom.
Det är av den anledningen som det nyligen genomförda toppmötet i Kairo mellan Europeiska unionen och Afrika får en sådan betydelse, ett toppmöte som åter startat en global dialog med länderna på den afrikanska kontinenten och som för första gången knyter utvecklingsbiståndet till frågan om de demokratiska principerna, rättigheterna och kampen mot korruption.
Det är nödvändigt att ha en långsiktig strategi, och avskrivning av skulderna är utgångspunkten för denna strategi.
Därför är det viktigt - vilket anges i den resolution som lagts fram av Europeiska socialdemokratiska partiets grupp - att öka procenttalen för de resurser som de industrialiserade länderna avsätter till de fattigaste länderna, men samtidigt med det är kvaliteten i vårt engagemang viktigt.
Resolutionen pekar på två viktiga alternativ: nya kriterier för hållbarheten och ökad flexibilitet för de svårast skuldsatta länderna samt bilateral avskrivning för de minst utvecklade AVS-länderna.
Detta är de första konkreta riktlinjerna, även om vi i framtiden måste undvika att spiralen krediter / skuldsättning upprepas utan någon som helst kontroll av de val som görs.
Vi vet, i själva verket, att det inte räcker att skriva av skulderna om övriga mekanismer är oförändrade, de mekanismer som styr politiken som helhet.
Skuldavskrivningen måste vara knuten till villkor för hur de frigjorda resurserna skall användas, resurser som borde investeras i skolor, sjukhus och utveckling av befolkningen, och inte slösas bort, vilket fortfarande ofta sker, i korruption eller för att göda marknaderna för vapenhandlarna och i förödande krig, vilket är ännu värre.
En global ekonomi borde åtföljas av en global politik; tillväxten bör förenas med en förstärkning av mänskliga och civila rättigheter och med en förstärkning av demokratin.
För att bryta skuldspiralen måste man med andra ord integrera de olika åtgärder som vidtas: mer samarbete, mer informationsutbyte, fler initiativ när det gäller att förhindra konflikter och mer konsekvens i motståndet mot korrumperade och skuldsatta regimer som lastar över de problem som kriser och utebliven utveckling medför på befolkningen.
Löftet att skriva av skulderna är en preliminär förutsättning för att starta alla de olika programmen för att minska fattigdomen.
Lösningen på skuldproblemet skall integreras med olika åtgärder för att främja den lokala utvecklingen.
Om vi skall lyckas måste vi harmonisera de olika nationella åtgärderna och låta dem följas av öppnare marknader.
De nyligen undertecknade avtalen Europeiska unionen-AVS är ett steg i denna riktning och de kommer att hjälpa de 31 minst utvecklade länderna under en tidsperiod som angetts till år 2005.
I det sammanhanget är engagemanget från den privata sektorn av avgörande betydelse för att underlätta utbytet och, förutom att överföra resurser, skapa förutsättningar för utveckling av en inre marknad i utvecklingsländerna, och förutom förutsättningarna, även stimulansen.
