# ID: svediakorp-gov400457
# author: Nielson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,167
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Kommissionens bidrag till skuldlättnad kan ses i HIPC-initiativet.
Detta startade i september 1996 i syfte att hjälpa till att lätta skuldbördan i de fattigaste länderna som gör anpassningsansträngningar gemensamt.
Det är en samordnad insats från samtliga givare, inbegripet multilaterala kreditgivare i synnerhet.
Det var första gången någonsin som den multilaterala aspekten beaktats direkt.
Vid G7-toppmötet i Köln 1999 enades ministrarna om ett utvidgat och mer flexibelt initiativ som kommer att ge snabbare, djupare och bredare skuldlättnad.
Till följd av de föreslagna förändringarna väntas kostnaderna för detta HIPC II-initiativ öka avsevärt till omkring 27,4 miljarder USD från en tidigare beräknad nivå på omkring 13 miljarder USD i HIPC I. Den ursprungliga uppskattningen av kostnaden för HIPC I var nämligen på bara omkring 8 miljarder USD.
Det kan noteras att kommissionen redan har lämnat ett stort bidrag till HIPC I. Rådet fattade den 6 juli 1998 ett beslut om gemenskapens deltagande i HIPC-initiativet rörande skulder, speciella lån och riskkapital som förvaltas av Europeiska investeringsbanken för stödberättigade AVS-länder.
Såsom tidigare nämnts, är kommissionen i egenskap av kreditgivare bara en liten spelare i denna diskussion.
Tur nog är vi huvudsakligen givare av direkta bidrag och inte av lån.
Vi avsätter 40 miljoner euro i ränta som samlats i EUF-fonder, vilket borde täcka kostnaden för de första sex länderna.
Gemenskapsbidrag till Uganda och Guyana lämnades i mitten av 1998 och i början av 2000 som uppgick till 4,59 miljoner euro respektive 6,44 miljoner euro.
Gemenskapen har senare beslutat att i hög grad stärka stödet till HIPC II-initiativet.
Vid årsmötet i Washington i september 1999 meddelades det att gemenskapens bidrag skulle vara i storleksordningen en miljard euro.
Kommissionen lade följaktligen fram förslag till beslut inför det gemensamma rådet EU-AVS och Europeiska unionens råd som antogs av rådet för övriga frågor den 6 december och av det gemensamma rådet EU-AVS den 8 december.
Vi måste komma ihåg att AVS-ländernas instämmande krävs eftersom det är Europeiska utvecklingsfondens pengar som omplaceras och deras bifall behövs således i egenskap av beslutandepart.
Kommissionen håller för närvarande på att avsluta diskussionerna med medlemsstaterna, Europeiska investeringsbanken, Världsbanken och Afrikanska utvecklingsbanken om de viktigaste principerna för det aktuella genomförandet av gemenskapsstödet till HIPC II-initiativet både i egenskap av givare och kreditor.
Det kommer att lägga fram de relevanta finansieringsförslagen i juni.
Gemenskapens övergripande bidrag till HIPC: s förvaltningsfond i egenskap av givare kommer att uppgå till 680 miljoner euro för ansökande AVS-länder.
670 miljoner euro kommer att öronmärkas till Afrikanska utvecklingsbanken för att fylla ut dess finansieringshål i HIPC-initiativet samt 10 miljoner euro till det enda icke-afrikanska AVS-landet i HIPC, Guyana.
Gemenskapsbidraget på 680 miljoner från EUF kommer att få gå till HIPC: s förvaltningsfond i tre etapper varvid effektiva finansieringsbehov samt stöd från andra givare beaktas.
Enligt tillgängliga informationer kommer behoven för den första etappen i år att vara i storleksordningen 250 miljoner euro.
Gemenskapens första del kommer att betalas i juli.
Förutom dessa bidrag som skall finansieras med icke avsatta EUF-medel kommer också ett bidrag på 54 miljoner euro till HIPC: s förvaltningsfond att lämnas till icke-AVS-länder ingående i HIPC-initiativet genom att utnyttja medel från budgetposterna för Latinamerika och Asien.
Vi vill med andra ord se till att EU: s deltagande i HIPC är fullständigt och i överensstämmelse med beloppen i HIPC.
Det måste slutligen betonas att med beslutet av rådet EU-AVS att stärka EG: s strukturanpassningsfond med 250 miljoner euro kommer dessa medel att delvis användas för interimavskrivningar för HIPC-länder som tillhör AVS-området.
Det är viktigt att betona att gemenskapsbidraget för skuldavskrivningar inte får ses som en ersättning för bidrag från bilaterala givare.
Dessa behövs fortfarande för att till fullo finansiera det initiativ som tillkännagavs vid G7-toppmötet i Köln.
Man väntade sig för ett år sedan att G7-länderna skulle komma med extra medel.
Vad gäller övriga bidrag till HIPC: s förvaltningsfond kan det vara lämpligt att notera att det i USA-administrationens budgetförslag föreslås ett bidrag enligt tidigare utfästelser från USA på 600 miljoner USD som motsvarar Världsbankens beräkningar beträffande USA: s del i HIPC.
Budgetförslaget måste antas i kongressen och detta möter utan tvekan en del svårigheter.
Det verkar förvisso mycket tveksamt att USA skall överlämna sin del såsom planerat.
De medel som gemenskapen frigjort till HIPC-initiativet omfattas av samma principer som andra medel som kommer från Europeiska utvecklingsfonden och kommissionen är noga med att inbegripa EUF-kommittén, det vill säga medlemsstaterna, i alla etapper.
I artikel 366 b i Lomékonventionen i dess nuvarande form anges stränga villkor för en eventuell användning av EUF-pengar.
Politiskt sett skulle det inte vara någon mening med att stoppa EUF-finansierade projekt i länder som anges i artikel 366 b och ge dem nästan direkt icke-öronmärkt budgetstöd från gemenskapen, till exempel genom HIPC-mekanismer för skuldavskrivning.
Det är kommissionens ansvar att säkra att EUF-pengar inte används för att underlätta en statskupp eller lämnar manöverutrymme för diktatorer med en tilläggsbudget så att de kan förtrycka folket.
Det verkliga syftet med artikel 366 b i dess nuvarande form är att göra det svårare för länder som bryter mot grundläggande mänskliga rättigheter och goda regeringsprinciper.
Denna åsikt har också uttryckts av Europeiska revisionsrätten när den har uttalat sig i dessa frågor.
Vi är lite bundna i denna diskussion om hur vi skall kunna genomföra detta i praktiken.
Vid de diskussioner som förra året ledde till enighet om att stärka HIPC-initiativet rådde ett starkt samförstånd i givarsamfundet om att det åter måste framhållas att den främsta inriktningen för utvecklingsinsatser är att minska fattigdomen.
Konceptet strategidokument för fattigdomsminskning lanserades för att upprätta en ram för att integrera fattigdomsminskning i regeringarnas och givarnas politik.
Det kommer att kräva en specifik metod per land för att bedöma landets situation vad gäller utveckling, fattigdomsstrategier och institutionell kapacitet.
Kommissionen har uttalat starkt stöd för denna radikalt nya metod som först lanserades av Världsbanken och Internationella valutafonden.
Landets äganderätt är av största vikt för utvecklingen av dessa idéer och regeringarna kommer att få ansvar för både utformningsprocessen och slutprodukten.
Kommissionen lägger särskild vikt vid en öppen delaktighetsprocess som inbegriper det civila samhället, parlament samt berörda internationella institutioner och givare.
Politik för frågor rörande social rättvisa och jämlikhet är lika väsentlig som ekonomisk politik för tillväxt och fattigdomsminskning.
Gemenskapen står fast vid och stärker sitt åtagande att stödja makroekonomiska reformer, sociala sektorer, regional integration och god ekonomisk förvaltning.
Detta behövs för att säkra att fattigdomsbekämpning förblir en central fråga när vi verkligen håller på att förbättra situationen för dessa fattiga länder genom det stärkta HIPC-initiativet.
Jag tror att det är lämpligt att kommissionen och EU i allmänhet tydligt framstår som den odelat viktigaste bidragaren till att verkligen få detta initiativ att fungera.
