# ID: svediakorp-gov400423
# author: von Wogau (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 563
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina ärade kolleger!
Det är naturligtvis alltid extra spännande att få tala inför så fullsatta rader i Europaparlamentet.
En viss hjälp kan man nog få om man lyckas bemästra rampfebern.
Men det avgörande är ju egentligen inte kvantiteten utan kvaliteten på åhörarna.
(Skratt, applåder)
Vi fortsätter debatten om Greklands anslutning.
Då måste vi naturligtvis inse att den debatten äger rum i en atmosfär präglad av eurons växelkursfluktuationer och även av utvidgningen; i samband med den är vi medvetna om att varje beslut som nu fattas kan skapa precedensfall för övriga anslutningsländer.
Jag tror att vi måste ta hänsyn till detta under hela debatten.
Förvisso måste vi också hålla oss till fakta.
Det är ett faktum att Europeiska kommissionen och Europeiska centralbanken har framlagt rapporter för oss.
I båda rapporterna står det att Grekland uppfyller kriterierna i Maastrichtfördraget - möjligen sägs detta med större förbehåll i centralbankens rapport.
Tittar man närmare på siffrorna och fakta så upptäcker man att det finns olika positiva och negativa fakta.
På den positiva sidan kan man anmärka att inflationen, som 1990 när konsolideringsprocessen började i Grekland, låg på 20,4 procent, i mars 2000 sjunkit till 2 procent.
Det är säkert en högst avsevärd prestation.
Det andra viktiga kriteriet: budgetunderskottet.
Detta uppgick år 1996 fortfarande till 7,6 procent.
1999 har det sjunkit till 1,5 procent.
Också detta är ett resultat av den grekiska ekonomiska politiken som måste bedömas mycket positivt.
Det finns förvisso också sådant som inger betänkligheter, vilka måste presenteras här.
Dels är det faktumet att kriterierna avseende inflationstakten har uppnåtts först för kort tid sedan, under de senaste månaderna, och att det säkert spelat en viss roll att konsumtionsskatterna har sänkts; sedan har vi frågan om den totala skuldsättningen, som när allt kommer omkring ligger på över 100 procent och endast långsamt rör sig mot de föreskrivna 60 procent.
På denna punkt måste vi göra en avvägning.
Man bör också, tror jag, överväga möjligheten att marknaden kan ha föregripit det grekiska inträdet i en ekonomiska och monetära unionen efter Europeiska centralbankens förklaring; detta skulle alltså innebära att en negativ förklaring från vår sida nu inte skulle gynna eurons växelkurs, men att å andra sidan den grekiska ekonomin skulle tillfogas allvarliga skador.
Jag menar att man bör ta hänsyn till detta i en objektiv bedömning.
Vi säger därför " med tveksamhet ja " till Greklands anslutning.
Majoriteten i min partigrupp kommer att rösta ja.
Dock har vi i betänkandet från Pomés Ruiz lämnat in ett antal förslag som torde klargöra våra betänkligheter.
För det första blir det helt klart att Maastrichtkriterierna måste tillämpas fullt ut för samtliga anslutningskandidatländer och att vi inte här får skapa några ytterligare precedensfall.
För det andra att vad gäller inflationstakten måste hållbarheten säkras.
Jag menar att en ökad genomförandegrad av direktiven för den inre marknaden, vilka ju leder till ökad konkurrens, kan bidra till att detta mål uppnås i Grekland.
För det tredje att avkastning från privatiseringar skall användas för att betala av skulderna.
Det är förutsättningarna under vilka en majoritet i min partigrupp kommer att rösta för en grekisk anslutning.
