# ID: svediakorp-gov400344
# author: Ainardi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 366
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Alla framhåller att euron har förlorat nästan 30 procent av sitt värde på 16 månader, men varken Europeiska kommissionen eller centralbanken visar någon större beredvillighet att dra lärdomar av detta, eftersom det riskerar att ifrågasätta den nuvarande penningpolitiken, som endast gynnar börsoperationer och spekulation.
Ambitionerna om full sysselsättning och en modern ekonomi, vilka bekräftades i Lissabon, är i själva verket mycket lovvärda mål, men i praktiken krockar de med det liberala tvånget.
I dokumentet om de allmänna ekonomiska riktlinjerna fortsätter kommissionen på den liberala vägen, och dessa riktlinjer är nu en referens för samordningen av medlemsstaternas ekonomiska politik.
Kommissionen drar sig för övrigt inte för att rikta tillsägelser till enskilda stater inför deras budgetförberedelser.
Kommissionen betonar en fortsatt budgetsanering genom att till och med gå längre än vad kraven i stabilitetspakten gör.
I likhet med centralbanken ställer den krav på en måttlig löneutveckling och strukturella reformer av arbetsmarknaden, framför allt för att den skall göras mer flexibel.
Betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor ligger i linje med detta förhållningssätt och förlängningen av besluten från Lissabon.
Man förespråkar en påskyndad avregleringsprocess och ett tryck på lönerna; man föreslår en förstärkt flexibilitet på arbetsmarknaden.
Därför kan jag inte stämma in i betänkandets riktlinjer, som dessutom försämras genom ett stort antal ändringsförslag från högern.
Den nuvarande ekonomiska situationen, särskilt eurons fall, borde förmå unionen och medlemsstaternas regeringar att arbeta för en nystart för den europeiska politiken, så att den äntligen skall kunna bemöta de sociala förväntningarna.
Stabilitetspaktens dogmer måste ifrågasättas.
Vi måste vända på den aktuella strategin, som gör att socialpolitiken endast blir en konsekvens av den ekonomiska och monetära politiken och enbart har en uppgift: att reparera marknadens skador med hjälp av en bidragspolitik.
Den nya politiken borde bl.a. grunda sig på ett stöd till investeringar som skapar arbetstillfällen genom en selektiv kreditpolitik; förbättrade levnads- och arbetsvillkor, bl.a. en arbetstidsförkortning utan vare sig ökad flexibilitet eller osäkerhet samt en beskattning av finansiella inkomster och rörelser i syfte att bromsa spekulationen och frigöra nya resurser.
