# ID: svediakorp-gov400342
# author: Suominen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 334
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag stöder varmt en fördjupad integration - många frågor löses bäst på gemenskapsnivå, men när jag läser min ärade kollega Katiforis betänkande, som innehåller många för marknadsekonomin positiva riktlinjer som således är värda att stödjas, kan jag ändå inte ställa mig bakom en del av förslagen i betänkandet.
Man förstärker inte den europeiska ekonomins dynamik och önskade tillväxt genom att skapa integrerade program som omfattar hela unionen, oavsett om de har goda syften inom utbildningen eller är avsedda att förstärka företagsamheten eller om det handlar om gemensamma stödsystem för små och medelstora företag.
Personligen ställer jag mig också tveksam till den europeiska vetenskapsgemenskapen om man försöker skapa den ovanifrån på kommissionens och rådets begäran och inte så att den uppstår på ett naturligt sätt genom att man skapar nätverk mellan vetenskapliga sammanslutningar mellan företag, universitet och andra; finansieringen skall naturligtvis säkerställas på nationell och europeisk nivå.
Det som känns främmande för mig är den tro på överbyggnader som betänkandet andas; övergripande planering och program kan till och med bromsa utvecklingen i stället för att göra den mera dynamisk.
I dag förbättras den europeiska dynamiken genom att man river överbyggnader, bland annat handelshinder som fortfarande försvårar den verkliga inre marknadens tillblivelse.
Detta kräver även min ärade kollega Katiforis, visserligen av kommissionen medan man i stället borde kräva det av de nationalstater som i olika fall bromsar, exempelvis när det gäller trafik, offentlig upphandling eller energisektorn.
När vi i samband med detta betänkande talar om riktlinjer för den ekonomiska politiken kan man inte heller glömma konkurrenspolitiken.
Man har på sistone med all rätt ifrågasatt neutraliteten i gemenskapens konkurrenspolitik, bland annat i fallet Volvo-Scania.
Förklaringen med regionala monopol eller maktkoncentrationer i områden med ett litet befolkningsunderlag är haltande.
Det är ett klart slag mot små och avlägsna länders industri och handel när de strävar efter att öka sin konkurrenskraft inom hela unionen.
