# ID: svediakorp-gov400302
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,026
# sentences: 57
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, ärade ledamöter!
Kommissionen vill inledningsvis tacka för denna intressanta debatt och tacka parlamentet för att ni fäster så stor vikt vid frågan om kompatibel drift hos de konventionella järnvägarna.
Jag vill uppmärksamma den utmärkta insats som har gjorts av utskottet för regionalpolitik, transport och turism, särskilt av parlamentsledamoten Savary som har utarbetat betänkandet.
Direktivet måste i första hand ses som en teknisk åtgärd, men förslaget är förstås också av politisk betydelse genom att det bidrar till förverkligandet av en gemensam och öppen marknad för järnvägstjänster och järnvägsmaterial.
Kommissionen har som bekant gjort järnvägssektorn till ett av sina prioriterade åtgärdsområden.
Det tydliggjordes inte minst genom 1996 års vitbok om vitaliseringen av gemenskapens järnvägar.
Redan i slutet av förra året tog EU ett stort steg mot en vitalisering av järnvägstrafiken genom det så kallade järnvägspaketet.
Det är min övertygelse att det kan bidra till en renässans för godstrafiken i gemenskapen.
Utöver dessa åtgärder krävs ytterligare insatser för att strategin skall bli komplett.
Med det menar jag främst åtgärder som integrerar de nationella näten och som ökar de offentliga tjänsternas kvalitet.
Vi vet alla hur olika ländernas tekniska standarder och driftsregler är.
Det har också tydligt framkommit under debatten.
Detta gör den internationella trafiken både dyrare och mer komplicerad än den inhemska.
Dessa skillnader stör inte bara den kompatibla driften utan också den inre marknaden för järnvägsutrustning.
Utskottet för regionalpolitik, transport och turism har antagit ett förslag till betänkande där utskottet ställer sig bakom vårt förslag.
De flesta ändringsförslagen i betänkandet är godtagbara.
En rad ändringsförslag innebär ett faktiskt mervärde för vilket vi vill tacka parlamentet.
Som ni vet har även rådet granskat förslaget, och tack vare kontakter mellan parlamentets föredragande, rådets ordförandeskap och kommissionens tjänstemän är det fullt möjligt att förslaget kan antas redan vid första behandlingen.
En förutsättning för att det skall bli verklighet är viljan att föra en verklig konvergenspolitik, även när det gäller ett i huvudsak tekniskt dokument.
När det gäller ändringsförslagen vill jag därför bara ta upp dem som inte kan godtas.
För det första ändringsförslag 9, artikel 1.3.
Tillämpningsområdet fastställs i bilaga I och kan inte begränsas på det sätt som föreslås.
De fall som nämns kan behandlas som särskilda kategorier, som specialfall eller i värsta fall som undantag.
Ändringsförslag 28, artikel 22.3.
Den föreslagna ändringen är inte förenlig med tanken att de tekniska kvalifikationerna för kompatibel drift skall införas efter hand.
Den går inte heller ihop med nödvändigheten att prioritera de åtgärder som ger de största kostnadsfördelarna.
Ändringsförslag 29, artikel 24.1.
Vad gäller det föreligger rättsliga hinder mot ett godtagande.
Ändringsförslag 32, bilaga I, samt ändringsförslag 35 om undantag av tågvagnar från tredje land.
Den föreslagna ordalydelsen är oacceptabel, eftersom den innebär en grundläggande ändring av det rullande materiel som avses i direktivet.
Den princip som kommissionen har hävdat inför rådet och det regionalpolitiska utskottet, och som förslaget bygger på, är att direktivet måste omfatta allt rullande materiel som trafikerar det transeuropeiska järnvägsnätet.
Det är viktigt för att främja den inre marknaden för rullande materiel, men också för att garantera en lägsta säkerhetsnivå utmed det transeuropeiska järnvägsnätet.
För att uppnå denna lägsta säkerhetsnivå, måste allt rullande materiel uppfylla vissa minimispecifikationer.
Ändringsförslag 39, artikel 18.3, och ändringsförslag 40, bilaga VII.
De föreslagna åtgärderna är inte kompatibla med artikel 14.2 som föreskriver att det är medlemsstaternas ansvar att försäkra sig om att systemet respekterar STI-reglerna, spécification technique interopérationnelle.
Detta förslag skulle kunna introduceras i det ramdirektiv om järnvägssäkerhet som kommissionen kommer att lägga fram senare i år.
Det är emellertid självklart att exceptionella transporter, eller exempelvis lok som utför spårarbeten, inte behöver uppfylla samma krav som passagerartåg.
I förslaget nämns därför en rad specialfall, se artikel 2 K och artikel 5.5, där man kan tillämpa särskilda föreskrifter som har anpassats på vederbörligt sätt.
Tillåt mig att lämna de övriga ändringsförslagen därhän, eftersom de alla får vårt stöd.
De bidrar till att göra direktivet klarare - det gäller framför allt specialfallen.
I annat fall innebär de godtagbara kompletterande bestämmelser, t.ex. vissa fall som undantas från de tekniska specifikationerna.
Jag avslutar mitt anförande om de konventionella järnvägarnas driftskompatibilitet med att tacka parlamentet för dess insats.
Vi får hoppas att man redan vid den första behandlingen skall kunna anta direktivet.
Detta kommer att få en nyckelroll när det gäller järnvägstrafikens vitalisering.
Jag går direkt vidare till det andra betänkandet som handlar om höghastighetstågens driftskompatibilitet.
Även i detta fall har Savary utarbetat ett intressant betänkande som innehåller en rad konstruktiva anmärkningar och förslag.
Kommissionen kommer att granska dem i detalj och i möjligaste mån beakta dem vid sin verksamhetsplanering.
Kommissionens rapport handlade snarare om genomförandet och effekterna av direktiv 96 / 48 än om de faktiska framstegen för kompatibel drift för höghastighetståg.
Det beror på att järnvägsnätet i fråga fortfarande befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede.
Parlamentets förslag om att göra en utvärdering om hur långt man faktiskt har kommit med kompatibel drift är därför mycket intressant.
När det gäller det konventionella järnvägsnätet föreslog kommissionen att ett gemensamt representativt organ skulle utarbeta och regelbundet uppdatera ett hjälpmedel.
På en medlemsstats eller kommissionens begäran skulle dessa ge en bild av de transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg.
Kommissionen har gått igenom alla förslag i betänkandet om höghastighetstågens livskompatibilitet, och de utgör ett välkommet bidrag till kommissionens pågående överläggningar på området som ju har fortsatt hög prioritet.
Det är allmänt bekant att järnvägssektorn är av avgörande betydelse när det gäller Europas framtida transportbehov och ett mer hållbart europeiskt transportsystem.
Ökad driftskompatibilitet är en nyckelfaktor i våra ansträngningar på detta område.
Det är mycket glädjande att genom dagens diskussion få bekräftat att Europaparlamentet och kommissionen i stor utsträckning ser saken på samma sätt.
