# ID: svediakorp-gov400299
# author: Peijs (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 542
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Ett av de viktigaste målen med Europeiska unionen var att skapa den inre marknaden.
Genom den marknaden ökar trafikströmmen i Europeiska unionen alldeles väldigt.
Ändå måste vi se till att varor och personer kommer till sin destination snabbare, effektivare, billigare och renare än tidigare och det hjälper inte järnvägarna direkt till med att göra.
Tvärtom, om vi skall vara ärliga: tåget har blivit stående i artonhundratalet.
Procentuellt sett har tåget inte kunnat behålla sin transportandel.
Vi kan endast hoppas att det är så i absoluta siffror.
Tåget bevisar att Europeiska unionen har rätt i att mer konkurrens håller dig vaken och skärpt.
I brist på konkurrens, genom urspårad protektionism från medlemsstaternas sida kan vi säga, är tåget även detta sekel dömt till en andrarangsposition, även på det tekniska området.
Till och med avseende tågets hållbarhet, något som vissa kolleger betonar, tåget är inte hållbart, tåget är inte längre miljövänligt, särskilt inte diesellokomotiv.
Äntligen har vi kommit så långt i Europa att vi skall försöka tvinga fram en mentalitetsförändring.
Något som för människorna och för mobiliteten i Europeiska unionen är nödvändigt och hög tid.
Vi kan inte längre bara lita till vägtransporter.
Vägtransporten har problem, förorening, köer, ökad risk för olyckor och de problem som allt fler människor har med den ökande strömmen av genomfartstrafik som rasar förbi deras hus.
Om järnvägen kan övervinna hindren för gränsöverskridande transport, alltså genom att använda varandras järnvägsinfrastruktur och göra sitt materiel mer hållbart, kan vägtransporten avlastas.
Järnvägen utvecklas mycket långsamt.
I Frankrike till exempel eftersom myndigheterna skyddar den egna marknaden, i Nederländerna eftersom vi inte lyckas komma igenom förfarandena och sätta spaden i marken.
Det har till följd att flygplanet fortfarande används för korta avstånd i Europa.
Naturligtvis borde höghastighetståg som det mellan Paris och Bryssel för länge sedan ha intagit flygplanets plats, men de nuvarande tågens sårbarhet och tröghet gör att många tar flyget istället.
Vid beslutsfattandet angående järnvägssystem, vilket förresten kunde vara mycket bättre, borde inte endast tillverkare och myndigheter vara representerade, utan även järnvägsbolagen själva.
På det tekniska området finns det redan: ett europeiskt förbund för järnvägars driftskompatibilitet.
Det borde vara så över hela linjen med avseende på järnvägslagstiftning.
Järnvägsbolag har ju när allt kommer omkring den expertis som behövs och bör engageras i den här processen.
Kraven för tillträde till järnvägsnätet och samarbetet mellan järnvägsbolagen och EU lämnar mycket att önska i övrigt.
Ta till exempel nattåget som från och med 28 maj kommer att köra från Amsterdam till Milano.
Den linjen går via Tyskland, Genève till Italien.
Varje land har sin egen bok med krav på hastighet, säkerhet och bekvämlighet.
Först när de kraven uppfyllts får de tillträde till järnvägsnätet.
Obegripligt, särskilt om de kraven ändras och anpassas nästan varje dag, vilket har hänt.
Det gör de europeiska järnvägssystemens driftskompatibilitet i praktiken nästan omöjlig.
För att skapa en riktig inre marknad även på järnvägsområdet behövs harmonisering och standardisering så snabbt som möjligt.
