# ID: svediakorp-gov400269
# author: Flemming (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2000-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 465
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Ärade herr talman, ärade fru kommissionär!
Först vill jag gratulera fru González Álvarez.
Hon är verkligen mycket envis, ty vi hade ju i och för sig redan i första behandlingen ett mycket bra betänkande, men hon ville absolut få igenom ytterligare ändringsförslag, och jag måste gratulera henne.
Hon klarade av det.
Parlamentet har än en gång fått sin vilja igenom gentemot rådet.
Införandet av ett sådant kontrollsystem är bara ett av de många stegen för att uppfylla Kyotoprotokollet.
Minskningen av växthusgaserna med 8 procent i jämförelse med nivån år 1990 är alltså det stora målet fram till år 2012.
Dramatiken med klimatförändringen märkte vi också här i Strasbourg i går och i dag, och den är också vida större än vi antagit.
Därför är det inte ägnat att förvåna att vi i morgon kommer att enhälligt besluta om detta betänkande och att rådet och parlamentet mycket snabbt kunnat komma fram till en gemensam ståndpunkt.
Dessa system för gemensam kontroll är de första i sitt slag, och jag tror att om de lyckas blir det utslagsgivande för om vi även i fortsättningen skall inrätta liknande system.
För att minska koldioxidutsläppen och uppnå en minskning av bränsleförbrukningen har vi tagit till en tredelad strategi: Miljööverenskommelser med bilindustrin, system med skattestimulans och så ett system för märkning av bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.
Men trots alla dessa ansträngningar, direktiv och gemensamma mätsystem bör vi alla vara på det klara med att vi knappast kommer att klara av att uppnå målet att minska växthusgaserna till 1990 års nivå.
Det finns specialister som råder oss att försöka uppnå en stabilisering till dagens utsläppsnivå.
Detta kan tyckas mycket pessimistiskt, men om vi tänker på att motoriseringen fortsätter att öka även i de 14 europeiska staterna - ursäkta mig, vi är 15, som österrikiska snubblar man ibland över det och undrar om vi är 14 eller 15, men vi är alltså fortfarande 15 - och när vi tänker på utvidgningen österut och på att även människor i Kina och Indien vill leva på samma sätt som vi, då bör vi vara på det klara med att det kommer att bli mycket svårt att uppnå en minskning av växthusgaserna eller koldioxiden, och att vi måste göra alla ansträngningar för att åtminstone uppnå en stabilisering.
Trots all pessimism så skadar det i varje fall inte att inrätta ett kontrollsystem för koldioxidutsläpp för hela Europa.
Låt oss än en gång försöka med de små stegen, och kanske kommer denna kammare då år 2005, när de första resultaten måste granskas, att åter samlas och klaga över att vi i dag kanske inte gjorde tillräckligt.
